Grundlagsutskottet slår fast att självstyrelselagen måste ändras så snabbt som möjligt eftersom skattegottgörelsen är en fundamental del av dagens självstyrelsesystem.

Den temporära lösning som regeringen föreslagit för att kompensera skattegottgörelsen kan endast under viss, kort tid godkännas för att kompensera bortfallet av skattegottgörelsen.

-                           Jag är mycket nöjd över det enhälliga utlåtandet som vi har kommit fram till i grundlagsutskottet. Utlåtandet är mycket tydligt gällande vård- och landskaps samt valfrihetsreformens påverkan på Åland, säger Mats Löfström.

-                           Grundlagsutskottet konstaterar att det föreslagna Ålands landskapsavdrag, för att neutralisera den skärpta statsbeskattningens inverkan på Åland, kan genomföras, men enbart om man sörjer för dess biverkan på skattegottgörelsen, säger Löfström.

-                           Gällande skattegottgörelsen kan grundlagsutskottet, efter noggrant övervägande och hörande av sakkunniga, acceptera det föreslagna temporära arrangemanget även om det är mycket speciellt. Det här gör att hela vårdreformen inte stoppas upp. Samtidigt är grundlagsutskottet mycket tydligt med att regeringen så snabbt som möjligt måste skrida till åtgärder för att göra bestämmelserna om skattegottgörelsen förenliga med självstyrelselagen för Åland, genom en ändring av självstyrelselagen i grundlagsenlig ordning med lagtingets bifall, säger Löfström.

Grundlagsutskottets tolkning stöder sig förutom på grundlagen och självstyrelselagen även på de utlåtanden som grundlagsexperter gett samt på grundlagsutskottets historiska linjedragningar och tidigare utlåtanen.

-                           Det här ärendet har varit mycket svårt och vägen för att hitta en lösning som är förenlig med självstyrelse- och grundlagen har varit rätt smal. Utlåtandet torde dock innebära att alla kan vara rätt nöjda eftersom utskottets utlåtande godkänner Ålandsavdraget, slår fast skattegottgörelsen som fundamental del av självstyrelsesystemet samt kräver att en ändring görs i självstyrelselagen för att reglera saken. Dessutom gör utlåtandet att behandlingen av vårdreformen som helhet kan fortsätta, ifall grundlagsutskottets övriga villkor och synpunkter på vård och landskaps- samt valfrihetslagen uppfylls, säger Löfström.

-                           Vid sidan av det ekonomiska arrangemanget slår grundlagsutskottet fast att det i frågan om valfrihetslagen är viktigt att regeringen tillsammans med Ålands landskapsregering bereder en överenskommelseförordning om hur man i praktiken reglerar vården för ålänningar som temporärt vistas i riket, och för personer från riket som temporärt vistas på Åland, säger Löfström.

-                           Grundlagsutskottet öppnar också upp frågan om namnet på det Ålands landskapsavdrag som föreslås. Det finns redan avräkningsgrund och skattegottgörelse som ibland är upphov till missförstånd i debatten på vissa Internetforum. Nu föreslås ytterligare en specifik sak med Åland i namnet som dock inte betyder att Åland får någon fördel mot någon annan, utan enbart gör att totalskattegraden är samma på Åland som i övriga landet. Grundlagsutskottet öppnar upp saken i utlåtandet och konstaterar att det kan ses som en justering eller korrigering snarare än ett avdrag och konstaterar att det gärna också skulle få synas i namnet för att minimera risken för framtida misstolkningar i den offentliga debatten. Det här har ingen monetär eller självstyrelsepolitisk betydelse i sig, men betyder att det viktiga resonemanget kring namnet förts och gör möjligt för social- och hälsovårdsutskottet att ändra namnet. Oavsett protokollförs resonemanget i riksdagen och finns som underlag till grundlagsutskottets framtida arbete, säger Löfström.

-                           Det här utlåtandet kommer sannolikt att bli ett rätt betydande historiskt dokument. Därför har vi noggrant slipat utlåtandet så att det också så pedagogiskt som möjligt beskriver Ålands ekonomiska självstyrelsesystem för att kunna fungera som upplysning åt både övriga riksdagen och allmänhet gällande hur systemet fungerar och är tänkt att fungera, säger Löfström.

-                           Om man ska se något gott med hela den här långa processen är det att det på ett konkret sätt ökat Ålandskunskapen i regeringen, ministerierna och i riksdagen, vilket är bra inför arbetet med att förnya självstyrelselagen. Jag har inte upplevt någon som helst illvilja mot Åland i det här arbetet. Ärendet har bara varit otroligt komplicerat och tidtabellen snäv. Att hitta fungerande lösningar, i samklang med självstyrelselagen och grundlagen, har inte varit helt enkelt men har nu gjorts, säger Löfström.

Grundlagsutskottet har de senaste tre månaderna arbetat hundratals timmar med vård- och landskapsreformen samt valfrihetsreformen, ett lagpaket på sammanlagt nästan 1500 sidor. Hela grundlagsutskottets utlåtande går på 58 sidor, varav knappt 3 sidor om Åland, och den detaljerade behandlingen av utkastet till utlåtandet tog denna vecka 17 timmar. I och med utlåtandet är grundlagsutskottets bedömning av vård- och landskapsreformen, enligt nuvarande förslag, färdig.

För mer information: Mats Löfström, 0457 379 8878

Grundlagsutskottets utlåtandes åländska delar:

5. Ålands ställning i samband med reformen

5.1 Utgångspunkter för bedömningen

(330) Enligt 18 § 12 och 13 punkten i självstyrelselagen för Åland har landskapet Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om socialvård och med vissa undantag i fråga om hälso- och sjukvård. Bestämmelserna om ordnande av social- och hälsovården gäller därför inte direkt  den åländska självstyrelsen.

(331) Det faktum att statens skatteinkomster ökar genom landskapsreformen har dock följdverkningar för skötseln av landskapet Ålands ekonomi. Konsekvenserna hänför sig till det avräkningsbelopp och den skattegottgörelse om vilka det föreskrivs i självstyrelselagen för Åland.

(332) Det ekonomiska arrangemanget mellan Åland och riket bygger på att statsskatt tas ut i landskapet på samma sätt som i det övriga landet. För att täcka utgifterna för självstyrelsen tillförs landskapet årligen av statsmedel ett avräkningsbelopp. Det penningbelopp som landskapet får vid avräkningen beräknas så att de i statsbokslutet för respektive år redovisade inkomsterna med undantag för upptagna nya statslån multipliceras med ett visst relationstal, avräkningsgrunden. Avräkningsgrunden är 0,45 procent (45—47 § i självstyrelselagen för Åland).

(333) I propositionen om landskaps- och vårdreformen föreslogs det att den avräkningsgrund som avses i 47 § i självstyrelselagen för Åland ändras (lagförslag 34). I propositionen om Åland föreslås dock att det lagförslaget stryks. Avsikten är att en separat proposition i frågan lämnas våren 2018 (RP 71/2017 rd, s. 3). Det finns därför ingen anledning att nu desto mer behandla lagförslaget om ändring av avräkningsgrunden.

(334) Enligt 27 § 36 punkten i självstyrelselagen för Åland har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om skatter och avgifter. Landskapet har dock lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapet tillkommande tilläggsskatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt, landskapet tillkommande närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet och kommunerna tillkommande skatter (18 § 5 punkten i självstyrelselagen för Åland). De föreslagna ändringarna i statens inkomstbeskattning (t.ex. lagförslag 7 i propositionen om landskaps- och vårdreformen) blir tillämpliga också på Åland, medan ändringarna i kommunalbeskattningen inte blir det (t.ex. 42 § i lagförslag 3 i propositionen om landskaps- och vårdreformen).

(335) Regeringen föreslår att det till inkomstskattelagen fogas en nya 125 a §, i vilken det föreskrivs om ett landskapsavdrag för skattskyldiga som har sin hemkommun i landskapet Åland (lagförslag 8 i propositionen om landskaps- och vårdreformen). Bestämmelsen syftar till att förhindra skärpt statsbeskattning av förvärvsinkomster i landskapet Åland. Därigenom skulle landskaps- och vårdreformen inte medföra något behov av att ändra kommunalskattens nivå på Åland (RP 71/2017 rd, s. 5). I förslaget gällande Åland föreslås det att 125 a § i inkomstskattelagen preciseras ytterligare.

(336) Utifrån 120 § i grundlagen har landskapet Åland självstyrelse enligt vad som särskilt bestäms i självstyrelselagen för Åland. Angående lagstiftningsordningen för självstyrelselagen för Åland och jordförvärvslagen för Åland gäller enligt 75 § 1 mom. i grundlagen det som särskilt bestäms i dessa lagar.

(337) Enligt 74 § i grundlagen ska riksdagens grundlagsutskott ge utlåtanden om grundlagsenligheten i fråga om lagförslag och andra ärenden som föreläggs utskottet samt om deras förhållande till internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Grundlagsutskottet har i sin praxis bedömt lagförslag också utifrån hur de förhåller sig till självstyrelselagen för Åland och lämnat utlåtande om huruvida lagförslagen bör behandlas i vanlig lagstiftningsordning eller i den ordning som föreskrivs i 69 § (och 59 §) i självstyrelselagen för Åland. Självstyrelselagen för Åland är jämförbar med grundlagen också med avseende på den uppgift som grundlagsutskottet har med stöd av 74 § i grundlagen (se t.ex. GrUU 44/2016 rd, GrUU 36/2001 rd, s. 3/I och de utlåtanden som nämns där). Endast lagförslag som står i samklang med både grundlagen och självstyrelselagen för Åland kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning (GrUU 36/2001 rd).

4.5.2 Landskapsavdrag och skattegottgörelsen för Åland

(338) Regeringen föreslår att det i 125 a § i inkomstskattelagen föreskrivs om ett åländskt landskapsavdrag från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig som har sin hemkommun i landskapet Åland. Avdraget utgör 12,47 procent av den skattskyldiges enligt inkomstskattelagen beräknade beskattningsbara inkomst vid kommunalbeskattningen. Avdraget görs före förvärvsinkomstavdraget.

(339) Det åländska landskapsavdraget utgör en justering som har att göra med den omfattande omläggningen av statsbeskattningen. Även om avdrag i sig är ett etablerat uttryck i skattelagstiftningen vore det motiverat att det åländska landskapsavdragets karaktär av justering synliggjordes också i den benämning avdraget ges i författningstexten. Det föreslagna landskapsavdraget motsvarar enligt motiven i propositionen om landskaps- och vårdreformen (s. 202) det skattebelopp med vilket kommunalbeskattningen i Fastlandsfinland sänks och statsbeskattningen på motsvarande sätt skärps. I statsbeskattningen av förvärvsinkomster tillämpas den stramare statliga inkomstskatteskala som föreskrivs i samband med reformen även på Åland, men med hjälp av landskapsavdraget förhindras en skärpt statsbeskattning utan att kommunalskattesatserna behöver sänkas på Åland.

(340) Enligt självstyrelselagen för Åland hör lagstiftningsbehörigheten i fråga om skatter och skatteavdrag till riket. Bakgrunden till den föreslagna bestämmelsen är strävan att skydda den till landskapet Åland hörande lagstiftningsbehörigheten så att rikets avgöranden om skattelagstiftningen inte bestämmer hur landskapet tillämpar sin lagstiftningsbehörighet i fråga om skatter som tillkommer kommunerna. Ett annat syfte är att förhindra att beskattningen av förvärvsinkomster inte stramas åt på Åland till följd av vårdreformen. Trots syftet att skydda självstyrelsen är det i sammanhanget relevant vilka konsekvenser det åländska landskapsavdraget har för den skattegottgörelse som betalas till landskapet.

(341) Överstiger den i landskapet för ett skatteår debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten 0,5 procent av motsvarande skatt i hela riket, tillkommer det överstigande beloppet landskapet enligt 49 § i självstyrelselagen för Åland. Syftet med denna skattegottgörelse är att trygga att Åland gottgörs för de skatteinkomster som omfattas av skattegottgörelsen i den mån som det i förhållande till antalet invånare inflyter mer skatteinkomster på Åland än i riket (RP 71/2017 rd, s. 7). När självstyrelselagen stiftades bedömdes skattegottgörelsen utgöra ett incitament för landskapsmyndigheterna att föra en näringspolitik som möjliggör ökade skatteintäkter. Dessutom kompenserar skattegottgörelsen i viss mån det åländska önskemålet om en egen skattelagstiftning och -förvaltning (RP 73/1990 rd, s. 56/I—II).

(342) I propositionen föreslås det inte att bestämmelsen om skattegottgörelse ändras. De föreslagna ändringarna i statsbeskattningen innebär likväl i praktiken att skattegottgörelsen förlorar sin betydelse. Enligt motiven till propositionen gällande Åland (s. 4) har genomsnittet av de fyra senaste skattegottgörelserna varit 11,5 miljoner euro. Det årliga beloppet av skattegottgörelsen har varierat betydligt, men under tiden för den nuvarande självstyrelselagen har beloppet varit positivt. Under skatteåren 2006—2015 var den genomsnittliga skattegottgörelsen 14,4 miljoner euro.

(343) Vid beredningen av propositionen om Åland var statsrådet och Ålands landskapsregering överens om att beräkningen av skattegottgörelsen skulle ändras i praktiken, men utan någon ändring av bestämmelserna om skattegottgörelse i självstyrelselagen. Denna uppfattning framfördes i propositionsutkastet, om vilket remissyttranden inbegärdes under beredningen.

(344) Det åligger Ålandsdelegationen att fastställa skattegottgörelsen. Ålandsdelegationen konstaterade i sitt utlåtande att det föreslagna sättet att beräkna skattegottgörelsen inte är förenligt med ordalydelsen i självstyrelselagens 49 §. Enligt Ålandsdelegationens utlåtande föreligger det likväl inte hinder för att delegationen i anslutning till beslutet konstaterar hur stor skattegottgörelsen skulle vara om man vid uträkningen inte skulle beakta den av social- och hälsovårdsreformen föranledda förhöjningen av inkomstskatten. Ett sådant konstaterande kunde enligt delegationen utgöra grund för att riksmyndigheternas egna beslut för kompenseringsåtgärder till landskapet.

(345) Reformen kan enligt propositionen om Åland (s. 8) i fråga om skattegottgörelsen genomföras neutralt på det sätt Ålandsdelegationen framför i sitt utlåtande. Enligt propositionsmotiven kompenseras den uteblivna skattegottgörelsen till Åland så att reformen är neutral med hänsyn till Ålands finansiella ställning.

(346) Grundlagsutskottet anser att det i propositionen föreslagna arrangemanget är mycket speciellt. Arrangemanget stöder sig på en utvidgande tolkning av självstyrelselagen för Åland, vilket kan anses tveksamt med hänsyn till grundlagen och självstyrelselagen. Å andra sidan utgör självstyrelselagens reglering av skattegottgörelsen som sådan inget hinder för en rikslagstiftning genom vilket det görs ändringar i den gällande inkomstskattelagstiftningen. Utskottet ser det dessutom som viktigt att ett landskapsavdrag som genomförs genom en ändring av inkomstskattelagen skyddar landskapets behörighet i fråga om kommunala skatter och tryggar den beskattningsmässiga neutraliteten mellan riket och landskapet.

(347) Grundlagsutskottet konstaterar att det inte kan föreskrivas om landskapsavdraget på det föreslagna sättet såvida det inte sörjs för att  bortfallet av skattegottgörelsen kompenseras. Enligt grundlagsutskottet kan bortfallet av skattegottgörelsen temporärt ersättas genom rikets egna kompenseringsåtgärder på det sätt som det föreslås i propositionen. Enligt propositionsmotiven har Ålandsdelegationen lyft fram den möjligheten att delegationen i anslutning till beslutet om skattegottgörelse konstaterar hur stor skattegottgörelsen skulle vara om man vid uträkningen inte skulle beakta den av social- och hälsovårdsreformen föranledda förhöjningen av inkomstskatten. Ett sådant förfarande kan trots dess inofficiella natur i praktiken fungera som grund för kompenseringsåtgärderna till landskapet.

(348) Grundlagsutskottet understryker att bortfallet av skattegottgörelsen inte utgör en verkning som hör till de normala variationerna i rikets skattepolitik och att de ekonomiska relationerna mellan landskapet och riket ska ordnas genom reglering i självstyrelselagen för Åland. Det ovan beskrivna arrangemanget kan sålunda endast under viss, kort tid kompensera för bortfallet av skattegottgörelsen. Frågan måste regleras på korrekt sätt så snabbt som möjligt. Av konstitutionella skäl ser grundlagsutskottet det som nödvändigt att social- och hälsovårdsutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande där riksdagen förutsätter att regeringen snabbt skrider till åtgärder för att göra bestämmelserna om skattegottgörelse förenliga med självstyrelselagen för Åland (utskottets förslag till uttalande).

(349) I fråga om landskapet Ålands behörighet inom socialvård och hälso- och sjukvård uppmärksammar grundlagsutskottet dessutom bestämmelserna i 4 § i förslaget till valfrihetslag och att det eventuellt föreligger behov av att med anknytning till 7 och 8 § i valfrihetslagen bereda en sådan överenskommelseförordning som avses i 32 § i självstyrelselagen för Åland.