Planen för den offentliga ekonomin 2018-2021

27.06.2017 kl. 15:00
Gruppanförande 27.6.2017, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Finlands ekonomi har efter många år av nolltillväxt äntligen visat tecken på återhämtning. Finansministeriet räknar i sina förnyade prognoser med en positiv till växt på 2,4 procent.

 

Det är bra och regeringen förtjänar beröm för sin ekonomiska politik.

Ändå är inte prognosen lika ljus för de närmste följande åren. Därför måste vi ärligt fråga oss varför ekonomin inte fortsätter att växa.

Det finns inget enkelt svar, men jag förenar mig med finansutskottets ståndpunkt: De utmaningar som den offentliga ekonomin står inför beror inte enbart på ett svagt ekonomiskt läge, utan beror på avsaknaden på strukturella reformer.

Svenska riksdagsgruppen anser att vi behöver flera strukturella reformer för att luckra upp flitfällor och för att förbättra sysselsättningen. Dessutom behövs naturligtvis satsningar på utbildning.

 

Vi har sagt det förr och vi säger det nu: Familjeledigheterna bör förnyas nu. Svenska riksdagsgruppen var förra hösten först ute med en familjepolitisk helhetsreform, som grundade sig på realistiska uträkningar. Trots att behovet av en sådan reform är uppenbart, är regeringen inte bara tveksam och försiktig, utan låter regeringens moralkonservativa grupp Blå Framtid styra.

Det här är en högst oansvarig hållning av regeringens två stora partier.

 

Alla är vi ense om att arbetslivet bör förnyas. Vi når inte en sysselsättningsgrad på 72 procent om vi inte förstår att reformera strukturerna och familjereformen är en viktig faktor för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, men också för att flexibelt kunna kombinera arbetsliv och familj.

 

Men, Svenska riksdagsgruppen har flera andra punkter på sitt sysselsättningspolitiska program som vi tyvärr inte sett regeringen gripa tag. När blir det dags för ett klart ställningstagande från regeringens sida där man klart och entydigt slopar behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Många företag väntar på det, men jag tror att slopad behovsprövning skulle vara en viktig signal för hela samhället. Det skulle vara en positiv signal för ett öppet och dynamiskt näringsliv. Vi behöver mer optimism.

 

Värderade talman,

Vi har också efterlyst ett nationellt program för bättre arbetshälsa. En bättre arbetshälsa sparar miljarder, samtidigt som det förbättrar individernas livskvalitet. Också när vi konkret diskuterar planen för den offentliga ekonomin 3-4 år framåt, bör vi fråga oss hur vi kan sänka på sjukfrånvaron och hur vi kan minska sjuk- och förtidspensioneringarna.

Det är bra att finansutskottets betänkande lyfter fram barns och ungas välfärd. Svenska riksdagsgruppen är övertygad om att vettiga investeringar i mentalvård för unga är en av nyckelfrågorna för en bättre framtid.

 

För att komma till en mer hållbar ekonomisk politik, krävs målmedvetna åtgärder på olika plan. Det handlar både om små och stora satsningar.

Om jag här nämner en av de större, så är jag förvånad att regeringen uppenbarligen helt medvetet valt bort beskattningen som ett verktyg för att balansera den offentliga ekonomin. Svenska riksdagsgruppen anser att vi fördomsfritt även bör se över beskattningen. Vi tror på de dynamiska effekterna av att lindra beskattningen på vanligt lönearbete, och samtidigt försiktigt höja indirekta skatter och miljöskatter.

 

Småföretagande kan stimuleras genom många mindre åtgärder. En sådan är att staten via skatteförvaltningen erbjuder löneadministration för småföretagare. Någon tycker att det är en liten sak, men samtidigt vet jag småföretagarna borde få fokusera på att utveckla sitt företag, inte på papperskrig som man centralt kan sköta effektivare.

Finland ska också vara aktiv på EU-arenan för det gynnar vår tillväxt, vår sysselsättning och våra företag. Också med tanke på finansieringen av välfärdstjänster är det viktigt att verksamhetsförutsättningarna för exportindustrin är i skick.

 

Ett stort kapitel för sig i regeringens plan för den offentliga ekonomin är social- och hälsovårdsreformen. Vi vet att vi lever de mest avgörande veckorna nu beträffande vårdreformen. Här vill jag bara kort konstatera att det är ett vågspel utan like att gå vidare med vårdreformen.

Regeringen lever farligt i sin tro att denna reform på ett avgörande sätt ska lappa hållbarhetsunderskottet. Jag efterlyser fortfarande ett ärligt svar från regeringens sida - vad svarar regeringen på de ganska mördande expertutlåtanden som säger att vårdreformen inte kommer att stävja kostnadsökningen med tre miljarder, utan tvärtom öka de offentliga kostnaderna för social- och hälsovården?

 

Vårt samhälle har inte råd med en felbedömning här.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00