Klimatarbetet behöver konkretiseras

26.06.2017 kl. 11:37
För en dryg vecka sedan besökte jag Nordens näst största elbolags, Fortum, huvudkontor för att med några kollegor träffa VD Pekka Lundmark för att diskutera Fortums syn på EU:s och Finlands klimatarbete.

Klimatavtalet från Paris är ambitiöst och kräver reella insatser, inte bara vackra tal och långa färgglada pappersstrategier, om vi ska nå målsättningarna. Och vi måste nå dem, för klimatets skull. Samhället och politiker behöver därför bli mycket mer konkreta gällande åtgärder, hur man mäter dem och inte minst hur man finansierar dem.

Fortum konstaterade att de skulle vilja se en värld utan statliga och regionala subventioner till förnyelsebar energi. I stället skulle de vilja se att priset på koldioxidutsläpp var så pass högt att det automatiskt tryckte bort de alternativ som släpper ut koldioxid. På ett teoretiskt plan har Fortum helt rätt. Ett globalt pris på utsläpp av koldioxid skulle lösa väldigt mycket av sig självt eftersom det skulle göra att kraftverk med stora koldioxidutsläpp snabbt skulle tappa konkurrenskraften mot bl.a. sol, vind och vatten. Eftersom det i praktiken skulle betyda att det var elkonsumenterna som skulle betala för omställningen (vilket man i.o.f.s. också gör idag, men via skatten och statliga subventioner) skulle det också skapa ett automatiskt tryck på att använda mindre el genom energisparande åtgärder. Sådana finns det gott om, inte minst att släcka lampan i de rum ingen är i.

Enda problemet är att det kommer att vara en mycket lång väg till att få ett globalt pris på koldioxidutsläpp. Det är inte omöjligt, men vägen dit är svår, krokig och lång. Inom EU har vi redan ett pris på koldioxid genom EU:s utsläppshandelssystem. Att göra en ambitiös revision av det samtidigt som EU-kommissionen skulle se på medlemsländernas användning av statliga subventioner skulle vara en bra början. Men det kommer ta flera år, och därför behövs också snabbare konkreta insatser både regionalt och nationellt.

Rent nationellt finns en hel del under beredning, inte minst berörande trafiken. Jag är själv med i den parlamentariska trafikpolitiska arbetsgruppen vars ena huvuduppdrag är att se på konkreta åtgärder för att minska utsläppen från trafiken. Gruppen kommer att komma med en halvtidsrapport i sommar. Trafiken är en stor utsläppskälla där insatser behöver göras för att vi ska uppnå klimatmålen. Tidigare i sommar sattes också den första eldrivna landsvägsfärjan in mellan Nagu och Pargas. El är utan tvekan framtidens drivmedel för landsvägsfärjor.

Finland bör också sätta ännu mer kraft på nordiskt samarbete. Den nordiska elmarknaden har varit en storsuccé som vi bör bygga vidare på. Nordiska ministerrådets tillsatta utredare Jorma Ollila, som kom med en intressant rapport för en vecka sedan, lyfter här fram flera konkreta saker.

Avslutningsvis under träffen med Fortum frågade jag hur de ser på tanken att använda Åland som testområde. Kunde man skapa win-win situationer för Åland, Finland och Fortum - i likhet med det som Ålands teknologicentrum lyft fram - frågade jag och bjöd samtidigt in dem till Åland. Tanken är nu att de ska komma till Åland för att ordna en öppen workshop i månadsskiftet augusti september för att utväxla idéer. Min förhoppning är att Åland aktivare skulle användas som testområde vilket skulle vara bra för klimatet och sätta Åland ännu mer på kartan. Förhoppningen är också att det kunde ge fler konkreta exempel på hur vi kan göra vår nödvändiga klimatomställning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00