Klimatarbetet behöver konkretiseras

26.06.2017 kl. 11:37
För en dryg vecka sedan besökte jag Nordens näst största elbolags, Fortum, huvudkontor för att med några kollegor träffa VD Pekka Lundmark för att diskutera Fortums syn på EU:s och Finlands klimatarbete.

Klimatavtalet från Paris är ambitiöst och kräver reella insatser, inte bara vackra tal och långa färgglada pappersstrategier, om vi ska nå målsättningarna. Och vi måste nå dem, för klimatets skull. Samhället och politiker behöver därför bli mycket mer konkreta gällande åtgärder, hur man mäter dem och inte minst hur man finansierar dem.

Fortum konstaterade att de skulle vilja se en värld utan statliga och regionala subventioner till förnyelsebar energi. I stället skulle de vilja se att priset på koldioxidutsläpp var så pass högt att det automatiskt tryckte bort de alternativ som släpper ut koldioxid. På ett teoretiskt plan har Fortum helt rätt. Ett globalt pris på utsläpp av koldioxid skulle lösa väldigt mycket av sig självt eftersom det skulle göra att kraftverk med stora koldioxidutsläpp snabbt skulle tappa konkurrenskraften mot bl.a. sol, vind och vatten. Eftersom det i praktiken skulle betyda att det var elkonsumenterna som skulle betala för omställningen (vilket man i.o.f.s. också gör idag, men via skatten och statliga subventioner) skulle det också skapa ett automatiskt tryck på att använda mindre el genom energisparande åtgärder. Sådana finns det gott om, inte minst att släcka lampan i de rum ingen är i.

Enda problemet är att det kommer att vara en mycket lång väg till att få ett globalt pris på koldioxidutsläpp. Det är inte omöjligt, men vägen dit är svår, krokig och lång. Inom EU har vi redan ett pris på koldioxid genom EU:s utsläppshandelssystem. Att göra en ambitiös revision av det samtidigt som EU-kommissionen skulle se på medlemsländernas användning av statliga subventioner skulle vara en bra början. Men det kommer ta flera år, och därför behövs också snabbare konkreta insatser både regionalt och nationellt.

Rent nationellt finns en hel del under beredning, inte minst berörande trafiken. Jag är själv med i den parlamentariska trafikpolitiska arbetsgruppen vars ena huvuduppdrag är att se på konkreta åtgärder för att minska utsläppen från trafiken. Gruppen kommer att komma med en halvtidsrapport i sommar. Trafiken är en stor utsläppskälla där insatser behöver göras för att vi ska uppnå klimatmålen. Tidigare i sommar sattes också den första eldrivna landsvägsfärjan in mellan Nagu och Pargas. El är utan tvekan framtidens drivmedel för landsvägsfärjor.

Finland bör också sätta ännu mer kraft på nordiskt samarbete. Den nordiska elmarknaden har varit en storsuccé som vi bör bygga vidare på. Nordiska ministerrådets tillsatta utredare Jorma Ollila, som kom med en intressant rapport för en vecka sedan, lyfter här fram flera konkreta saker.

Avslutningsvis under träffen med Fortum frågade jag hur de ser på tanken att använda Åland som testområde. Kunde man skapa win-win situationer för Åland, Finland och Fortum - i likhet med det som Ålands teknologicentrum lyft fram - frågade jag och bjöd samtidigt in dem till Åland. Tanken är nu att de ska komma till Åland för att ordna en öppen workshop i månadsskiftet augusti september för att utväxla idéer. Min förhoppning är att Åland aktivare skulle användas som testområde vilket skulle vara bra för klimatet och sätta Åland ännu mer på kartan. Förhoppningen är också att det kunde ge fler konkreta exempel på hur vi kan göra vår nödvändiga klimatomställning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30