Verkstäder för unga hotade

22.06.2017 kl. 10:48
Regeringens förslag till vård- och landskapsreform är milt sagt förskräckande. Förslagen innehåller många verkligt stora principiella problem och grundlagsutskottet kommer ännu att säga sitt vägande ord om reformen.

En mindre fråga i helheten, men som har enorm betydelse för de unga som behöver stöd och vägledning för att hitta sin stig, är frågan om ungdomsverkstädernas framtid.

Verkstäderna har målmedvetet utvecklats som koncept under de senaste 10-15 åren och verksamheten är bra och nödvändig för många unga som inte vet vad de vill eller som behöver råd och stöd.

 

Verkstäderna stöder, handleder, ger praktiska råd och ser de ungas livssituation som en helhet. För många unga har verkstäderna utgjort vändpunkten som hjälpt dem vidare i livet. Ingen ifrågasätter verkstädernas verksamhet. Ungefär 70 procent av verkstäderna drivs av kommuner, samkommuner, yrkesutbildningssamkommuner eller av församlingar.

 

Verkstäderna är närservice som möjliggör preventivt arbete nära ungdomarna i deras vardag. De av staten stödda verkstäderna omfattar idag 93 procent av kommunerna. 

 

Vård- och landskapsreformen utgår från att social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen och kommunerna får inte längre producera den service som flyttas över. Det här är givetvis en grundläggande del av regeringens reform. Dessutom innehåller reformen ett krav på bolagisering, alla aktörer som vill producera service i framtiden ska vara bolag.

 

Den rehabiliterande verksamheten som idag är en väsentlig del av verkstädernas verksamhet flyttas alltså till landskapen. Många av verkstäderna är små och vård- och lanskapsreformen utgår från större servicehelheter. Också osäkerheten kring finansieringen är problematisk ur verkstädernas synvinkel. Statsandelarna till social- och hälsovården och för skötsel av sysselsättningen betalas som en helhet till landskapen och landskapen bestämmer hur mycket man använder för olika ändamål.

 

Verkstädernas verksamhet passar dåligt in i framtida strukturer eftersom verkstäderna idag erbjuder mångsidigt stöd för unga. Vissa unga behöver stöd för att hitta rätt form av utbildning, men många behöver också service i social- och hälsovårdsrelaterade frågor.

 

Den verksamhet som idag sköts av verkstäderna kommer i framtiden att skötas av kommuner, landskap och serviceproducenter som fungerar på marknaden. Det säger sig självt att det finns en enorm risk för att de unga som behöver mångsidigt stöd hamnar i kläm i reformen. Vem bär ansvaret för helheten i framtiden då tre olika instanser har ansvar för enbart sin del? De ungas livssituation är trots allt en skör helhet där alla delar ska fungera för att livet som helhet ska bära.

 

Mycket borde förändras i reformen, ett minimikrav är att lämna verkstäderna utanför bolagiseringskravet. Men problemen kvarstår till stora delar, reformens effekter kan bli förödande för verkstäderna och de som betalar priset är de unga som är beroende av den hjälp och det mångsidiga stöd verkstäderna idag erbjuder.

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45