För många frågetecken i yrkesutbildningsreformen

21.06.2017 kl. 09:00
Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.

Riksdagens kulturutskott har igår fattat beslut om den stora reformen inom yrkesutbildningen. Innehållet i och finansieringen av yrkesutbildningen förändras radikalt.

 

- Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.

 

Alla studerande ska få en individuell plan för hur kunskap ska inhämtas.

Under en längre tid har kontaktundervisningen minskat och risken för att studerande inte får tillräckligt med kontaktundervisning och handledning ökar i och med att ingen miniminivå anges. Nedskärningarna påverkar möjligheterna för anordnarna att tillmötesgå mycket varierande behov.

 

- Inlärningen kommer i framtiden att i högre utsträckning ske på arbetsplatserna. Regeringens förslag innehåller inte tillräckliga åtgärder för att säkra arbetsplatshandledarnas utbildning och därmed insikt i studierna och målsättningarna med inlärningen.

 

Finansieringen förändras och efter en övergångsperiod utgör grundfinansieringen enbart 50 procent av finansieringen. Så gott som alla sakkunniga har påpekat att grundfinansieringen bör vara 60 procent för att förbättra förutsägbarheten.

 

- De här är de största frågorna som borde ha fått en annan lösning i kulturutskottet och därför har jag röstat emot regeringens förslag i dessa frågor. Uppföljningen av den här enorma reformen blir viktig och vid behov måste vi korrigera både mindre och större frågor i reformen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00