Förändringarna i arbetslivet. Statsrådets framtidsredogörelse, del 1.

20.06.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 20.6.2017

Värderade talman,

Jag vill genast säga att det är bra att regeringen har gjort denna framtidsredogörelse. Som ordförande för framtidsutskottet tycker jag att det är nödvändigt att riksdagen fördjupar sig i ämnen som sträcker sig längre än de dagsaktuella frågorna. Dokumentet är ett viktigt instrument när vi söker vägar för en hållbar utveckling.

Det är åtminstone tre saker som det behövs förståelse för när arbetslivet förändras. För det första måste vi reformera den sociala tryggheten. För det andra måste vi få upp ögonen för vilka nya möjligheter miljöteknologin och den cirkulära ekonomin erbjuder. För det tredje måste vi modigt förnya vårt arbetsliv, till exempel genom att gå in för lokala avtal som bygger förtroende och dialog på arbetsplatserna.

En av redogörelsens viktigaste iakttagelser är att en spirande ekonomisk tillväxt – det som vi börjar se skymten av nu – inte längre nödvändigtvis garanterar en tillväxt i sysselsättningen som förut.

Ekonomisk tillväxt ger nya jobb, men samtidigt försvinner många av de traditionella jobben i och med digitaliseringen och robotiseringen. I regeringens papper hänvisar man till Världens ekonomiforum som säger att den pågående industriella revolutionen kommer att utplåna minst fem miljoner arbetsplatser i industriländerna före år 2020 – det är mycket och på kort tid.

Vi ska ändå akta oss för att skapa rädsla för framtiden. Också i ett historiskt perspektiv vet vi att all teknisk utveckling har fört med sig något gott. Arbetsplatser försvinner, men samtidigt öppnas nya möjligheter.

Delningsekonomin är en väg framåt. Här är det väsentligt att lagstiftningen, som bestämmer spelreglerna, hänger med. Här måste vi även ställa frågan vilka nya krav delningsekonomin ställer på socialskyddet.

Finland har också goda möjligheter att bli ledande inom den cirkulära ekonomin som spelar en viktig roll i den europeiska framtidsdiskussionen. Det handlar om avfallshantering, smarta lösningar för återanvändning, en hållbar livsmedelskedja och bioekonomiska kretslopp. Genom forskning och innovationer skapas förutsättningar för företag som söker de för oss så viktiga exportmöjligheterna. Den cirkulära ekonomin och våra nationella och internationella klimatåtaganden går hand i hand – ju bättre och mer långlivade våra produkter är och ju mer vi återvinner och återanvänder desto mindre avfall lämnar vi efter oss.

 

Värderade talman,

För att vi ska vara välutrustade att möta den brytning som är på gång i arbetslivet behövs en så god utbildning och bred bildning som möjligt. I det avseendet är regeringen på fel spår – vi kan inte ta bort så mycket resurser från utbildningen som regeringen har gjort om vi klara oss genom den här samhällsförändringen helskinnade.

Det är en stor omvälvning i samhället när arbetslivet förändras grundligt. Det finns många utvecklingsspår för framtidens arbetsmarknad och rider vi med på vågen kan vi styra brädet dit vi vill ha det. Det är en viktig insikt att vi kan vara med och leda förändringen och se till att vi fortsättningsvis strävar efter ett samhälle som ska vara jämlikt, jämställt och inkluderande.

Framtidens arbetsmarknad kräver också en reform av familjeledigheterna. Vi vill öka antalet kvinnor i arbetslivet och göra det lättare att flexibelt kombinera familj och arbete.

Framtidens arbetsliv – det ser vi redan nu – kommer att betyda att allt fler medborgare kommer att sysselsätta sig själv. Vi ska underlätta och uppmuntra egenföretagare. Men också egenföretagare och småföretagare ska ha rätt till social trygghet. Det här sociala nätet måste byggas ut. Också småföretagarens ställning måste beaktas då regeringen nu går in för att staka ut en totalreform av den sociala tryggheten.

 

De förändringar som nu sker och kommer att ske i dagens arbetsliv, tvingar oss till att se över vår syn på arbete. De resurser som lösgörs från olika branscher till följd av digitaliseringen kan kanaliseras till andra branscher där mänskligt arbete inte kan ersättas. Mänskliga insatser kommer att behövas också till sådant som vi inte ännu kan föreställa oss idag. Vi måste se över hur vi mäter ekonomisk tillväxt och ökad välfärd, då BNP inte längre är det instrument som ger oss den rätta bilden av verkligheten.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00