Förändringarna i arbetslivet. Statsrådets framtidsredogörelse, del 1.

20.06.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 20.6.2017

Värderade talman,

Jag vill genast säga att det är bra att regeringen har gjort denna framtidsredogörelse. Som ordförande för framtidsutskottet tycker jag att det är nödvändigt att riksdagen fördjupar sig i ämnen som sträcker sig längre än de dagsaktuella frågorna. Dokumentet är ett viktigt instrument när vi söker vägar för en hållbar utveckling.

Det är åtminstone tre saker som det behövs förståelse för när arbetslivet förändras. För det första måste vi reformera den sociala tryggheten. För det andra måste vi få upp ögonen för vilka nya möjligheter miljöteknologin och den cirkulära ekonomin erbjuder. För det tredje måste vi modigt förnya vårt arbetsliv, till exempel genom att gå in för lokala avtal som bygger förtroende och dialog på arbetsplatserna.

En av redogörelsens viktigaste iakttagelser är att en spirande ekonomisk tillväxt – det som vi börjar se skymten av nu – inte längre nödvändigtvis garanterar en tillväxt i sysselsättningen som förut.

Ekonomisk tillväxt ger nya jobb, men samtidigt försvinner många av de traditionella jobben i och med digitaliseringen och robotiseringen. I regeringens papper hänvisar man till Världens ekonomiforum som säger att den pågående industriella revolutionen kommer att utplåna minst fem miljoner arbetsplatser i industriländerna före år 2020 – det är mycket och på kort tid.

Vi ska ändå akta oss för att skapa rädsla för framtiden. Också i ett historiskt perspektiv vet vi att all teknisk utveckling har fört med sig något gott. Arbetsplatser försvinner, men samtidigt öppnas nya möjligheter.

Delningsekonomin är en väg framåt. Här är det väsentligt att lagstiftningen, som bestämmer spelreglerna, hänger med. Här måste vi även ställa frågan vilka nya krav delningsekonomin ställer på socialskyddet.

Finland har också goda möjligheter att bli ledande inom den cirkulära ekonomin som spelar en viktig roll i den europeiska framtidsdiskussionen. Det handlar om avfallshantering, smarta lösningar för återanvändning, en hållbar livsmedelskedja och bioekonomiska kretslopp. Genom forskning och innovationer skapas förutsättningar för företag som söker de för oss så viktiga exportmöjligheterna. Den cirkulära ekonomin och våra nationella och internationella klimatåtaganden går hand i hand – ju bättre och mer långlivade våra produkter är och ju mer vi återvinner och återanvänder desto mindre avfall lämnar vi efter oss.

 

Värderade talman,

För att vi ska vara välutrustade att möta den brytning som är på gång i arbetslivet behövs en så god utbildning och bred bildning som möjligt. I det avseendet är regeringen på fel spår – vi kan inte ta bort så mycket resurser från utbildningen som regeringen har gjort om vi klara oss genom den här samhällsförändringen helskinnade.

Det är en stor omvälvning i samhället när arbetslivet förändras grundligt. Det finns många utvecklingsspår för framtidens arbetsmarknad och rider vi med på vågen kan vi styra brädet dit vi vill ha det. Det är en viktig insikt att vi kan vara med och leda förändringen och se till att vi fortsättningsvis strävar efter ett samhälle som ska vara jämlikt, jämställt och inkluderande.

Framtidens arbetsmarknad kräver också en reform av familjeledigheterna. Vi vill öka antalet kvinnor i arbetslivet och göra det lättare att flexibelt kombinera familj och arbete.

Framtidens arbetsliv – det ser vi redan nu – kommer att betyda att allt fler medborgare kommer att sysselsätta sig själv. Vi ska underlätta och uppmuntra egenföretagare. Men också egenföretagare och småföretagare ska ha rätt till social trygghet. Det här sociala nätet måste byggas ut. Också småföretagarens ställning måste beaktas då regeringen nu går in för att staka ut en totalreform av den sociala tryggheten.

 

De förändringar som nu sker och kommer att ske i dagens arbetsliv, tvingar oss till att se över vår syn på arbete. De resurser som lösgörs från olika branscher till följd av digitaliseringen kan kanaliseras till andra branscher där mänskligt arbete inte kan ersättas. Mänskliga insatser kommer att behövas också till sådant som vi inte ännu kan föreställa oss idag. Vi måste se över hur vi mäter ekonomisk tillväxt och ökad välfärd, då BNP inte längre är det instrument som ger oss den rätta bilden av verkligheten.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55