Det handlar om landskapen, dumbom

19.06.2017 kl. 08:14
Då Bill Clinton utmanade den sittande amerikanska presidenten George Bush var ett av hans interna budskap mot Bush att: Det handlar om ekonomin, dumbom. På samma sätt verkar resultatet av förra veckans regeringskris vara att: Det handlar om landskapen, dumbom.

Förslaget till landskaps- och vårdreform står inför helt avgörande veckor. Reformen kommer att skapa 18 stycken nya landskap i Finland. Landskapen blir en ny förvaltningsnivå som ska få direktvalda fullmäktigen och som ska få ansvar för bl.a. social- och hälsovård, räddningsväsendet och näringslivsutveckling. Den här nya förvaltningsnivån har varit en långvarig dröm för Centern i Finland. Man är dock det enda partiet i riksdagen som brinner för modellen.

 

Som statsministerparti, med skickliga ministrar och medarbetare, har man dock fått igenom förslaget i regeringen. Samlingspartiet, som aldrig varit entusiastiskt gällande landskapen, har köpslått om dem i utbyte mot valfrihet i vården, en samlingspartistisk dröm som Centern i sin tur inte är så entusiastisk över.

 

Efter byteshandeln är landskapen hela regeringens förslag och det enda som nu återstår är riksdagsbehandlingen. Om inte grundlagsutskottet har problem med landskapsmodellen kommer den att klubbas igenom eftersom regeringen har majoritet i riksdagen. Därför var det i statsministerns och Centerns intresse att regeringen kunde fortsätta. Av den anledningen var jag själv övertygad om att man till nästan varje pris som helst ville fortsätta, oavsett om Jussi Halla-Aho eller Sampo Terho skulle väljas till ny partiordförande i Sannfinländarna.

 

Dagen innan Sannfinländarnas partiordförandeval åt jag lunch med en sannfinländsk utskottsordförande. Han sa tydligt till mig att om Halla-Aho vinner så blir det opposition för gruppen. Han var helt säker på saken och stödde därför stabilitetens kandidat Terho. Inte ens han verkade dock ha varit insatt i de planer som sittande partiledare Timo Soini haft gällande att skapa en utbrytargrupp, något få verkar ha vetat, men som i efterhand ter sig rätt tydligt.

 

Lännen medias journalist Marko Junkkari skrev 10 dagar innan Sannfinländarnas partimöte om ett rykte om att Soini skulle samla en grupp på 20 ledamöter och lämna Sannfinländarna ifall Halla-Aho vann. Soini tog på ett ovanligt kraftigt sätt starkt avstånd från artikeln på sin blogg samma kväll. Han skrev att de som lämnar partiet är losers och att Judas (som i Bibeln förrådde Jesus) hängde sig själv.

 

Efter Sannfinländarnas partiordförandeval, där Halla-Ahos anhängare tog över partiet, konstaterade statsminister Juha Sipilä att han putsar sin kalender för tre dagar (för att hantera en potentiell kris). Efter att tillsammans med Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo träffat Halla-Aho på måndag morgon konstaterar de i en koordinerad tweet att det inte finns förutsättningar för att samarbeta med Halla-Aho.

 

Jag utgår ifrån att statsministern var införstådd i Soinis planer. Frågan är om Orpo var det. Orpo tog nämligen i för både president och fosterland då han på en presskonferens konstaterade att synen på värderingar och EU inte möjliggjorde att regeringen fortsatte med samma bas. Ett dygn senare är Orpo med och ser till att Terho, som nyligen tyckt att man ska ordna en folkomröstning om EU-medlemskapet, fortsätter som EU-minister.

Den intressanta frågan är alltså vem som visste vad när, och om det ännu kommer få konsekvenser. Visste Orpo eller förberedde han sig på regeringsförhandlingar med SFP och KD, som skulle gjort att Samlingspartiet kunde få chans att göra ändringar i vårdreformen, ifall man bedömt att valfriheten blir svår att få igenom riksdagen.

 

Soini satt sig själv först den här gången och förhandlade fram en bra deal då 20 ledamöter fortsättningsvis ger fem ministerposter (lika många som Samlingspartiet, trots att de har 37 ledamöter). Sipilä garanterar med regeringsbasen att vård- och landskapsreformen nu rullar vidare (bara Samlingspartiet accepterar det).

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15