En trumpen klimatpolitik

05.06.2017 kl. 12:17
Förra året var temperaturmässigt det varmaste året någonsin, i alla fall sedan de globala temperaturmätningarna inleddes år 1880.

FN:s klimatpanel har varnat för att effekterna av den globala uppvärmningen är oåterkalleliga. Att starkare klimatinsatser behövs för att bromsa uppvärmningen står klart för alla, eller i alla fall för nästan alla. Av världens länder var det bara Nicaragua och Syrien som inte godkänt klimatprotokollet från Paris, ända tills USA:s president Donald Trump förra veckan meddelade att USA kommer lämna avtalet.

 

Signalvärdet, att världens största ekonomi drar sig ur avtalet, är starkt. Varför ska världens fattigaste länder göra insatser ifall inte världens rikaste land vill göra något. Som tur är verkar övriga länder i världen hålla ihop för att fortsätta klimatarbetet. Bland annat EU och Kina förstärker samarbetet i frågorna.

 

Trots det starka signalvärdet ska man inte överdriva betydelsen av Trumps beslut. Klimatarbetet i USA kommer på de allra flesta håll fortsätta precis som tidigare. Beslutet kommer inte betyda att man kommer att börja bryta mer kol i Appalacherna igen. Det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart. Kostnaderna för att producera förnyelsebar energi har minskat dramatiskt och kommer att fortsätta minska.

 

Om någon delstat i USA symboliserar fossila bränslen så är det Texas. Den stereotypa bilden av Texas är ofta stora bilar, motorvägar och oljeriggar i mexikanska golfen. Det få dock vet är att Texas är ledare i USA gällande vindkraft. En femtedel, 20%, av all elektricitet i Texas kommer från vindturbiner. Den utvecklingen kommer inte att avstanna bara för att Donald Trump tar USA ut ur Parisavtalet.

 

Delstaten Kalifornien tillåts enligt federal lag att ha hårdare utsläppskrav för bilar än de krav USA slår fast centralt. Det här gör att andra delstater själva kan besluta om de vill följa USA:s centrala krav eller Kaliforniens strängare krav. Eftersom Kalifornien är en så stor delstat påverkar det också i praktiken biltillverkarnas utveckling av bilar för hela landet. Kalifornien kommer inte luckra upp sina utsläppskrav på grund av Trumps Parisavtalsbeslut.

 

Vid sidan av delstaterna kommer många företag att fortsätta sin forskning och sina insatser för att minska klimatutsläppen. Inget av det kommer att ändras av Donald Trumps beslut. Men visst sänder beslutet en konstig signal och det har naturligt fått kraftiga reaktioner i omvärlden. Det är dock viktigt att andra ledare i västvärlden håller huvudet kallt när Donald Trump uttalar sig. Man måste bara acceptera att han är annorlunda och är en president som man inte kan ta på orden.

 

Det känns som om världen nästan har blivit besatt av Donald Trump. Hans enskilda tweets analyseras med enormt allvar och experter uttalar sig i media gällande vad han kanske menar, eller inte menar, med sina tweets. Det är viktigt att vi inte överanalyserar och grips av besatthet. Världen kan inte gripas av panik varje gång Donald Trump tweetar. För vi har faktiskt viktigare saker att göra. Vi behöver bland annat tillsammans med amerikanska delstater, företag och amerikaner kavla upp ärmarna för att göra mer konkreta insatser för att bromsa den globala uppvärmningen. Låt Trump hålla hans dumma tweets och trumpna klimatpolitik för honom själv.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00