Sannfinländarnas partiordförandeval

27.05.2017 kl. 12:13
Den 10-11 juni ordnar Sannfinländarna partikongress i Jyväskylä. Då ska partiet välja partiordförande efter avgående Timo Soini, som varit partiets ledare i 20 år. Det är stora skor att fylla.

Sannfinländarna har än så länge, med bara ett undantag, enhälligt röstat med regeringens alla förslag i riksdagen. Debatten inför vissa omröstningar har dock visat på betydande sprickor i partiet. Här verkar Soinis ledarskap ha gjort att de missnöjda nöjt sig med att bara knyta näven i fickan. En förutsättning för att en regering ska fungera är att riksdagsledamöterna godkänner överenskomna kompromisser, men kommer Soinis efterträdare lyckas hålla leden enade.

Sannfinländarna har behövt svika många viktiga vallöften. Perspektivet ändras då man behöver ta ansvar. Det har man sett på Soini och de övriga i partiets ledarskap. Den stora frågan är dock hur stor del av Sannfinländarnas fotfolk som accepterat den realiteten och om de är redo att fortsätta svälja beska piller för att få sitta i regeringen.

Svaret på den frågan får vi i Jyväskylä. I ordförandevalet har sex kandidater ställt sig till förfogande. Till skillnad från de flesta andra partier har Sannfinländarna inga på förhand utsedda delegater. I Sannfinländarna har alla partimedlemmar som kommer på plats en röst vardera. Det här gör utgången av valet helt oviss eftersom man inte vet vilka av partimedlemmarna som kommer.

Det här gör valet nervöst, vilket märks i riksdagen. De flesta av mina sannfinländska kollegor säger att det kommer att bli mycket jämnt. Flera tror att det kommer att bli en andra omgång där Leena Meris, den av kandidaterna som tippas att bli trea, röster från första omgången kommer avgöra den slutliga utgången mellan Jussi Halla-Aho och Sampo Terho. Halla-Aho är outsidern, medan Terho har stöd av det sannfinländska partietablissemanget. Om det är till fördel eller nackdel vågar ingen tippa.

Ännu mer intressant är vad som händer efter Sannfinländarnas ordförandeval. En av de starka krafterna i Samlingspartiet, Jan Vapaavuori, har sagt att det inte är möjligt för Samlingspartiet att regera med Sannfinländarna om Jussi Halla-Aho blir vald. Om Halla-Aho blir vald finns tre scenarior; 1. Det fortsätter ändå som tidigare, 2. Regeringen ombildas med nya partier, eller 3. Det blir nyval.

Nyval är verkligen inte troligt, men kan inte uteslutas. Det kommer att bero på Samlingspartiet och om de vill ha nyval. Om Samlingspartiet inte vill medverka i en ny regering kommer det sannolikt bli omöjligt att få ihop en annan parlamentarisk majoritet, utan val.

En ombildning är inte heller enkel, men inte omöjlig. Centern och Samlingspartiet har tillsammans 86 riksdagsledamöter. Svenska riksdagsgruppen och KD, som ligger närmare regeringens ekonomiska politik, skulle tillsammans ge en regering med Centern och Samlingspartiet 101 platser. Det är en minimalt smal bas, men inte omöjlig. För att en sådan bas ens teoretiskt skulle vara möjlig skulle dock flera kursändringar behövas i regeringsprogrammet. De kursändringarna är ändå knappast omöjliga eftersom de inte framförallt skulle beröra ekonomin, som är viktigast för statsminister Juha Sipilä.

Halla-Aho har sagt att han vill byta ut Soini som utrikesminister, men inte själv ingå i regeringen då han inte är riksdagsledamot. Han vill leda partiet från Europaparlamentet. Det kommer dock i praktiken vara svårt. Terho är således receptet för att regeringen ska kunna fortsätta som nu, vilket regeringen bäddat för, även om frågetecken också finns med honom.

Landets politiska ögon är riktade på Sannfinländarnas partikongress i Jyväskylä den 10-11 juni.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00