Pressmeddelande

Energiteknologin har enorm exportpotential

24.05.2017 kl. 12:52

Riksdagen diskuterar idag statsrådets redogörelse om nationell energi- och klimatstrategi fram till 2030

Den nationella klimat- och energistrategin innehåller konkreta åtgärder och beslut för att Finland ska nå EU:s gemensamt överenskomna energi- och klimatmål senast år 2030 och sedan gå vidare mot 2050 års mål i fråga om ett utsläppssnålt samhälle.

– Redogörelsen hör till de dokument som man i stora drag lätt kan vara överens om med regeringen. Regeringen lyfter i sin strategi upp betydelsen av och exportpotentialen för innovationer som hänger ihop med energiteknologi. De globala investeringarna kan överskrida 1 200 miljarder dollar år 2030. Alla är varmt välkomna till Vasa för att bekanta sig med hur man konkret befrämjar investeringar, energiutbildning och export. Vasaregionen står idag för två procent av befolkningen men får till stånd över 30 procent av hela landets energiteknologiexport, påpekar Strand.

– Jag är ändå lite bekymrad över att det inte förs djupare diskussioner i vårt land gällande eleffektens tillräcklighet. Nordiska energimarknaderna har elenergi mer än nog under de närmaste åren men brist på såväl reglerkraft som toppeffekt hotar. CHP-produktionens energieffektivitet är ett trumfkort i vårt nordiska kalla klimat. Vid sidan av värme produceras kontinuerligt el precis när behovet är som störst. CHP:s – dvs. kombinerade värme- och elkraftverks ställning – bör tryggas som en del av energi- och klimatstrategin. De nordiska länderna borde även i framtiden göra upp en gemensam energi- och klimatstrategi, säger Strand.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00