Energiteknologin har enorm exportpotential

24.05.2017 kl. 12:52
Riksdagen diskuterar idag statsrådets redogörelse om nationell energi- och klimatstrategi fram till 2030

Den nationella klimat- och energistrategin innehåller konkreta åtgärder och beslut för att Finland ska nå EU:s gemensamt överenskomna energi- och klimatmål senast år 2030 och sedan gå vidare mot 2050 års mål i fråga om ett utsläppssnålt samhälle.

– Redogörelsen hör till de dokument som man i stora drag lätt kan vara överens om med regeringen. Regeringen lyfter i sin strategi upp betydelsen av och exportpotentialen för innovationer som hänger ihop med energiteknologi. De globala investeringarna kan överskrida 1 200 miljarder dollar år 2030. Alla är varmt välkomna till Vasa för att bekanta sig med hur man konkret befrämjar investeringar, energiutbildning och export. Vasaregionen står idag för två procent av befolkningen men får till stånd över 30 procent av hela landets energiteknologiexport, påpekar Strand.

– Jag är ändå lite bekymrad över att det inte förs djupare diskussioner i vårt land gällande eleffektens tillräcklighet. Nordiska energimarknaderna har elenergi mer än nog under de närmaste åren men brist på såväl reglerkraft som toppeffekt hotar. CHP-produktionens energieffektivitet är ett trumfkort i vårt nordiska kalla klimat. Vid sidan av värme produceras kontinuerligt el precis när behovet är som störst. CHP:s – dvs. kombinerade värme- och elkraftverks ställning – bör tryggas som en del av energi- och klimatstrategin. De nordiska länderna borde även i framtiden göra upp en gemensam energi- och klimatstrategi, säger Strand.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30