Finlands och Ålands EU ordförandeskap 2019

22.05.2017 kl. 11:30



EU frågorna har hamnat rätt mycket i skymundan i den finländska politiska debatten det senaste året

För två år sedan satt riksdagens stora utskott – som ansvarar för EU frågorna – i extrainsatta möten på helgerna då den grekiska skuldkrisen var som mest akut. Stora skaror journalister väntade utanför mötesrummet för att intervjua finansministern, statsministern och stora utskottets medlemmar.

I fredags hade stora utskottet återigen Grekland på agendan för att diskutera läget inför Eurogruppens möte i Bryssel idag. Krisen är inte längre akut, men Grekland är fortfarande i ett åtgärdsprogram och i ett allvarligt läge. Dagens möte mellan finansministrarna kommer diskutera hur åtgärdsprogrammet framskrider och hur man kan lätta på Greklands skuldbörda, alltså ett mycket viktigt möte. Trots det väntade inte en enda journalist utanför utskottets mötesrum i fredags. Det hade knappast med det vackra vädret att göra, utan om att EU frågorna helt enkelt hamnat ganska långt ner på prioriteringsordningen i den finländska samhällsdebatten. Vård- och landskapsreform och ekonomin dominerar totalt och det syns både i det politiska samtalet och i media. Inte ens sannfinländarna verkar längre genuint brinna över att diskutera EU frågor.

Det är bra att polariserande EU-frågor inte längre dominerar den finländska debatten, men det betyder inte att vi inte skulle behöva en EU-debatt i Finland, för det skulle vi. Frankrikes nye president Emmanuel Macron kommer vilja återskapa det traditionellt starka kittet mellan Frankrike och Tyskland som lett EU framåt. Då gäller det för oss och övriga nordiska och baltiska EU-länder att vara med och påverka och inte sitta på åskådarläktaren. Det är nu läge att lyfta fram och börja driva hur vi önskar att EU ska utvecklas.

En prioritet för Finlands del borde vara EU-kommissionens roll i praktiken i framtiden. EU-kommissionen har alltid varit små medlemsländer, som Finlands, bästa vän i EU. Som försvarare av fördragen har de haft i uppgift att se till hela EU:s intresse, inte bara de stora medlemsländerna. En fungerande, stark och operativ EU-kommission är därför i Finlands intresse. Samtidigt är det viktigt att att EU-kommissionen inte byråkratiserar bort sig. I EU-kommissionen finns tjänstemän som allt för länge suttit i Bryssels korridorer och som glömt bort hur den riktiga världen ser ut. Då maktfullkomliga tjänstemän driver sina egna agendor skadar det EU:s legitimitet. Av den anledning behövs ett starkare politiskt och kollegialt ledarskap i EU-kommissionen. Här har partipolitiseringen av EU-kommissionen inte varit till nytta, och det måste man ta lärdom av då nästa kommission ska utses.

Nästa EU-kommission kommer utses samma år som Finland är ordförande för EU:s ministerråd. Finland skulle alltså ha alla möjligheter att axla ett utvecklingsarbete, och ta en starkare koordinerade roll för de nordiska och baltiska länderna, om man skulle önska. Det gäller att Finland använder ordförandeskapet år 2019 aktivt och vi borde därför sätta ännu mer politisk kraft i planeringen redan nu.

Ordförandeskapet ger också möjligheter för Åland att synas och kunna påverka mer. De möjligheterna ska vi ta vara på. Min förhoppning är också att ett av ministerrådsmötena fysiskt skulle förläggas till Åland, något jag har föreslagit för statsrådets kansli. Att få transport och energiministerrådet (med tanke på sjöfarten och Åland som möjligt energitestområde), jord- och fiskeriministerrådet (småskaliga livsmedelsklustret) eller, varför inte, utrikesministerrådet (Ålands internationella status) skulle vara en fjäder i hatten för Åland och stärka Ålands position på EU kartan.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00