Finlands och Ålands EU ordförandeskap 2019

22.05.2017 kl. 11:30



EU frågorna har hamnat rätt mycket i skymundan i den finländska politiska debatten det senaste året

För två år sedan satt riksdagens stora utskott – som ansvarar för EU frågorna – i extrainsatta möten på helgerna då den grekiska skuldkrisen var som mest akut. Stora skaror journalister väntade utanför mötesrummet för att intervjua finansministern, statsministern och stora utskottets medlemmar.

I fredags hade stora utskottet återigen Grekland på agendan för att diskutera läget inför Eurogruppens möte i Bryssel idag. Krisen är inte längre akut, men Grekland är fortfarande i ett åtgärdsprogram och i ett allvarligt läge. Dagens möte mellan finansministrarna kommer diskutera hur åtgärdsprogrammet framskrider och hur man kan lätta på Greklands skuldbörda, alltså ett mycket viktigt möte. Trots det väntade inte en enda journalist utanför utskottets mötesrum i fredags. Det hade knappast med det vackra vädret att göra, utan om att EU frågorna helt enkelt hamnat ganska långt ner på prioriteringsordningen i den finländska samhällsdebatten. Vård- och landskapsreform och ekonomin dominerar totalt och det syns både i det politiska samtalet och i media. Inte ens sannfinländarna verkar längre genuint brinna över att diskutera EU frågor.

Det är bra att polariserande EU-frågor inte längre dominerar den finländska debatten, men det betyder inte att vi inte skulle behöva en EU-debatt i Finland, för det skulle vi. Frankrikes nye president Emmanuel Macron kommer vilja återskapa det traditionellt starka kittet mellan Frankrike och Tyskland som lett EU framåt. Då gäller det för oss och övriga nordiska och baltiska EU-länder att vara med och påverka och inte sitta på åskådarläktaren. Det är nu läge att lyfta fram och börja driva hur vi önskar att EU ska utvecklas.

En prioritet för Finlands del borde vara EU-kommissionens roll i praktiken i framtiden. EU-kommissionen har alltid varit små medlemsländer, som Finlands, bästa vän i EU. Som försvarare av fördragen har de haft i uppgift att se till hela EU:s intresse, inte bara de stora medlemsländerna. En fungerande, stark och operativ EU-kommission är därför i Finlands intresse. Samtidigt är det viktigt att att EU-kommissionen inte byråkratiserar bort sig. I EU-kommissionen finns tjänstemän som allt för länge suttit i Bryssels korridorer och som glömt bort hur den riktiga världen ser ut. Då maktfullkomliga tjänstemän driver sina egna agendor skadar det EU:s legitimitet. Av den anledning behövs ett starkare politiskt och kollegialt ledarskap i EU-kommissionen. Här har partipolitiseringen av EU-kommissionen inte varit till nytta, och det måste man ta lärdom av då nästa kommission ska utses.

Nästa EU-kommission kommer utses samma år som Finland är ordförande för EU:s ministerråd. Finland skulle alltså ha alla möjligheter att axla ett utvecklingsarbete, och ta en starkare koordinerade roll för de nordiska och baltiska länderna, om man skulle önska. Det gäller att Finland använder ordförandeskapet år 2019 aktivt och vi borde därför sätta ännu mer politisk kraft i planeringen redan nu.

Ordförandeskapet ger också möjligheter för Åland att synas och kunna påverka mer. De möjligheterna ska vi ta vara på. Min förhoppning är också att ett av ministerrådsmötena fysiskt skulle förläggas till Åland, något jag har föreslagit för statsrådets kansli. Att få transport och energiministerrådet (med tanke på sjöfarten och Åland som möjligt energitestområde), jord- och fiskeriministerrådet (småskaliga livsmedelsklustret) eller, varför inte, utrikesministerrådet (Ålands internationella status) skulle vara en fjäder i hatten för Åland och stärka Ålands position på EU kartan.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00