Populism i sjöfartspolitiken

20.05.2017 kl. 11:28
För ett par månader sedan presenterade hotell- och restaurangbranschens centralförbund MaRa en beställd utredning om så kallade sjöfartsstöd.

Tidningen Helsingin Sanomat skrev om saken med rubriken: ”Utredning: Staten stöder spritrallyt till Estland – Östersjöns passagerartrafik får cirka 250 miljoner euro i årligt stöd”.

Målsättningen med utredningen, som tar upp såväl nettolönesystemet som farledsavgifter, verkar ha varit att få regeringen att i samband med halvtidsrian göra ändringar i sjöfartspolitiken som man upplever att konkurrerar med den egna verksamheten.

Problemet är bara att utredningen inte ger en sanningsenlig bild. Det som populärt brukar kallas för sjöfartsstöd, nettolönesystemet, är bara cirka 50 miljoner euro per år. Att blanda in farledsavgifter och uppskatta dem som ett stöd till sjöfarten är populism. Om alla vägar, flygplatser och trafikleder skulle börja uppfattas som statsstöd till olika verksamheter är vi ute på svag is i samhällsdebatten.

Nettolönesystemet är inte heller ett direkt stöd utan handlar om att rederierna får tillbaka de sociala avgifter man betalat in för sjöanställda. Då pengarna betalas tillbaka bokförs de dock som stöd i statsbokslutet. Det här systemet används av många EU-länder, inklusive Danmark och Sverige, för att kunna upprätthålla en handelsflotta under egen flagg och därigenom ha sjöarbetsplatser och försörjningsberedskap.

Om Finland inte skulle ha systemet skulle det heller inte finnas färjor under finländsk flagg. Då skulle inga pengar gå ut, men heller inte komma in. Det skulle således inte innebära besparingar i statsbokslutet, men nog innebära utflaggningar. Det skulle i sin tur leda till tusentals arbetslösa sjömän med mindre köpkraft i samhället som följd. Fartygen skulle fortsätta trafikera, men med estnisk eller svensk flagg och besättning.

Det finns heller inga direkta belägg för att sjöfarten tar intäkter från hotell- och restaurangbranschen. I allmänhet brukar resande skapa mer värde också i den landbaserade servicesektorn. En utredning som institutet Taloustutkimus gjort uppskattar att utländska färjepassagerare varje år hämtar 684 miljoner euro till vårt lands landbaserade näring.

Finland är en ö i Europa och nästan 90 % av vår utrikeshandel går med fartyg. Varje dag sker 60 % av Finlands styckegodsexport oglamoröst nere på färjornas bildäck samtidigt som det sjungs i karaokebaren några däck ovanför. Utan färjorna skulle den finländska exporten vara dyrare och mindre konkurrenskraftig. Därför behöver Finland sjöfart och sjöfart under finländsk flagg.

Ingen i Sverige verkar kritisera sjöfartspolitiken där, trots att den i princip är identisk med den finska. I Sverige är turismbranschen också mångdubbelt större. Kanske för att man där har en tradition av att jobba tillsammans i stället för att sätta pengar och resurser på att motverka andra branscher. Om Finland ska vara framgångsrikt måste vi tillsammans göra att kakan växer. Att motverka andra gör bara att den gemensamma kakan krymper med allt mindre tårtbitar som följd.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30