Populism i sjöfartspolitiken

20.05.2017 kl. 11:28
För ett par månader sedan presenterade hotell- och restaurangbranschens centralförbund MaRa en beställd utredning om så kallade sjöfartsstöd.

Tidningen Helsingin Sanomat skrev om saken med rubriken: ”Utredning: Staten stöder spritrallyt till Estland – Östersjöns passagerartrafik får cirka 250 miljoner euro i årligt stöd”.

Målsättningen med utredningen, som tar upp såväl nettolönesystemet som farledsavgifter, verkar ha varit att få regeringen att i samband med halvtidsrian göra ändringar i sjöfartspolitiken som man upplever att konkurrerar med den egna verksamheten.

Problemet är bara att utredningen inte ger en sanningsenlig bild. Det som populärt brukar kallas för sjöfartsstöd, nettolönesystemet, är bara cirka 50 miljoner euro per år. Att blanda in farledsavgifter och uppskatta dem som ett stöd till sjöfarten är populism. Om alla vägar, flygplatser och trafikleder skulle börja uppfattas som statsstöd till olika verksamheter är vi ute på svag is i samhällsdebatten.

Nettolönesystemet är inte heller ett direkt stöd utan handlar om att rederierna får tillbaka de sociala avgifter man betalat in för sjöanställda. Då pengarna betalas tillbaka bokförs de dock som stöd i statsbokslutet. Det här systemet används av många EU-länder, inklusive Danmark och Sverige, för att kunna upprätthålla en handelsflotta under egen flagg och därigenom ha sjöarbetsplatser och försörjningsberedskap.

Om Finland inte skulle ha systemet skulle det heller inte finnas färjor under finländsk flagg. Då skulle inga pengar gå ut, men heller inte komma in. Det skulle således inte innebära besparingar i statsbokslutet, men nog innebära utflaggningar. Det skulle i sin tur leda till tusentals arbetslösa sjömän med mindre köpkraft i samhället som följd. Fartygen skulle fortsätta trafikera, men med estnisk eller svensk flagg och besättning.

Det finns heller inga direkta belägg för att sjöfarten tar intäkter från hotell- och restaurangbranschen. I allmänhet brukar resande skapa mer värde också i den landbaserade servicesektorn. En utredning som institutet Taloustutkimus gjort uppskattar att utländska färjepassagerare varje år hämtar 684 miljoner euro till vårt lands landbaserade näring.

Finland är en ö i Europa och nästan 90 % av vår utrikeshandel går med fartyg. Varje dag sker 60 % av Finlands styckegodsexport oglamoröst nere på färjornas bildäck samtidigt som det sjungs i karaokebaren några däck ovanför. Utan färjorna skulle den finländska exporten vara dyrare och mindre konkurrenskraftig. Därför behöver Finland sjöfart och sjöfart under finländsk flagg.

Ingen i Sverige verkar kritisera sjöfartspolitiken där, trots att den i princip är identisk med den finska. I Sverige är turismbranschen också mångdubbelt större. Kanske för att man där har en tradition av att jobba tillsammans i stället för att sätta pengar och resurser på att motverka andra branscher. Om Finland ska vara framgångsrikt måste vi tillsammans göra att kakan växer. Att motverka andra gör bara att den gemensamma kakan krymper med allt mindre tårtbitar som följd.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15