Regeringens konsekvensbedömningar om lagförslags inverkan på Åland behöver förbättras.

10.05.2017 kl. 16:24
Riksdagen diskuterade idag regeringens förslag till valfrihet inom social- och hälsovården. Hälso- och sjukvård är Ålands behörighet men förslaget har ändå flera direkta och indirekta effekter på Åland som måste noteras i lagen, vilket inte gjorts i tillräckligt hög grad.

- Finland har två territoriella kompetensområden gällande sjukvård, men i lagförslaget står: ”En kund får enligt den föreslagna bestämmelsen välja tjänsteproducent inom Finlands hela territorium oberoende av i vilket landskap han eller hon bor.” Det här är direkt felaktigt eftersom Finland består av två territoriella kompetensområden när det gäller social- och hälsovården. Detta måste därför justeras i lagen, där det borde skrivas in att Åland har egen behörighet samt att Åland står utanför valfrihetens territoriella område i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

I och med att Åland inte är inkluderat i valfriheten måste tillfällig gränsövergång mellan rikets vårdområde och Åland beaktas i lagen. I lagförslaget behöver det därför skrivas in vad som gäller om tillfällig vistelse och brådskande vård.

 

- Man behöver inte nödvändigtvis skriva ut i detalj hur det ska ordnas med Åland, men det bör åtminstone skrivas in i lagtexten att det ska lösas genom överenskommelse med Åland. Hur regleringen av vården för ålänningar som tillfälligt vistas i riket och personer som är bosatta i riket som tillfälligt vistas på Åland ska ske måste utredas närmare med landskapsregeringen. Utredningen måste också inkludera ansvaret och grunderna för de betalningar som uppstår. Det bör sedan regleras i en överenskommelseförordning, säger Löfström.

 

Tillgängligheten för specialtjänster måste också tryggas. Platser eller placeringar inom t.ex. barnskydd och missbrukarvård på svenska i riket är oerhört viktigt också för Åland eftersom det ofta inte är möjligt att upprätthålla dessa på Åland. Åland använder sig av tjänster från såväl Pixne som Lagmansgården.

 

- Valfrihetsreformen riskerar att slå sönder strukturerna för fungerande landskapsöverskridande enheter eftersom samkommuner inte längre kommer att få finnas. Lagförslaget ger inget stöd för organisering av sådana landskapsöverskridande enheter, som är viktigt i synnerhet för det svenska. Riksdagen behöver se noggrant på detta. Det är inte bara viktigt för Åland utan för alla svenskspråkiga i landet, säger Löfström.

 

- Man måste också garantera kvalitativ specialsjukvård på svenska. Åland köper mycket specialvård och det är viktigt att det säkerställs att det finns tillräckligt med vårdplatser och tjänster på svenska att köpa, säger Löfström.

 

Förslagets tidtabell är mycket snabb. Beredningen har gått snabbt och regeringen vill att riksdagen är klar med behandlingen innan sommaren. Remissdebatten hölls enbart drygt 24 timmar efter att det drygt 300 sidor långa förslaget lämnats till riksdagen.

 

- Det märks att lagberedningen skett mycket snabbt. Konsekvensbedömningarna kring förslagets påverkan på Åland är inte tillräckliga, vilket gör att riksdagen nu har ett ännu större ansvar för att se till att lagen inte får några oklarheter eller osäkerheter för Åland, säger Löfström.

 

- Lagberedningen behöver i det här hänseendet förbättras. Det är inte riksdagens uppgift att göra konsekvensbedömningar. Riksdagen har inte heller de nödvändiga resurserna för att göra sådana. Därför är det så viktigt att ministerierna och regeringen gör ordentliga konsekvensbedömningar gällande hur lagförslag också påverkar Åland även då tidtabellerna är skyndsamma, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00