Regeringens konsekvensbedömningar om lagförslags inverkan på Åland behöver förbättras.

10.05.2017 kl. 16:24
Riksdagen diskuterade idag regeringens förslag till valfrihet inom social- och hälsovården. Hälso- och sjukvård är Ålands behörighet men förslaget har ändå flera direkta och indirekta effekter på Åland som måste noteras i lagen, vilket inte gjorts i tillräckligt hög grad.

- Finland har två territoriella kompetensområden gällande sjukvård, men i lagförslaget står: ”En kund får enligt den föreslagna bestämmelsen välja tjänsteproducent inom Finlands hela territorium oberoende av i vilket landskap han eller hon bor.” Det här är direkt felaktigt eftersom Finland består av två territoriella kompetensområden när det gäller social- och hälsovården. Detta måste därför justeras i lagen, där det borde skrivas in att Åland har egen behörighet samt att Åland står utanför valfrihetens territoriella område i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

I och med att Åland inte är inkluderat i valfriheten måste tillfällig gränsövergång mellan rikets vårdområde och Åland beaktas i lagen. I lagförslaget behöver det därför skrivas in vad som gäller om tillfällig vistelse och brådskande vård.

 

- Man behöver inte nödvändigtvis skriva ut i detalj hur det ska ordnas med Åland, men det bör åtminstone skrivas in i lagtexten att det ska lösas genom överenskommelse med Åland. Hur regleringen av vården för ålänningar som tillfälligt vistas i riket och personer som är bosatta i riket som tillfälligt vistas på Åland ska ske måste utredas närmare med landskapsregeringen. Utredningen måste också inkludera ansvaret och grunderna för de betalningar som uppstår. Det bör sedan regleras i en överenskommelseförordning, säger Löfström.

 

Tillgängligheten för specialtjänster måste också tryggas. Platser eller placeringar inom t.ex. barnskydd och missbrukarvård på svenska i riket är oerhört viktigt också för Åland eftersom det ofta inte är möjligt att upprätthålla dessa på Åland. Åland använder sig av tjänster från såväl Pixne som Lagmansgården.

 

- Valfrihetsreformen riskerar att slå sönder strukturerna för fungerande landskapsöverskridande enheter eftersom samkommuner inte längre kommer att få finnas. Lagförslaget ger inget stöd för organisering av sådana landskapsöverskridande enheter, som är viktigt i synnerhet för det svenska. Riksdagen behöver se noggrant på detta. Det är inte bara viktigt för Åland utan för alla svenskspråkiga i landet, säger Löfström.

 

- Man måste också garantera kvalitativ specialsjukvård på svenska. Åland köper mycket specialvård och det är viktigt att det säkerställs att det finns tillräckligt med vårdplatser och tjänster på svenska att köpa, säger Löfström.

 

Förslagets tidtabell är mycket snabb. Beredningen har gått snabbt och regeringen vill att riksdagen är klar med behandlingen innan sommaren. Remissdebatten hölls enbart drygt 24 timmar efter att det drygt 300 sidor långa förslaget lämnats till riksdagen.

 

- Det märks att lagberedningen skett mycket snabbt. Konsekvensbedömningarna kring förslagets påverkan på Åland är inte tillräckliga, vilket gör att riksdagen nu har ett ännu större ansvar för att se till att lagen inte får några oklarheter eller osäkerheter för Åland, säger Löfström.

 

- Lagberedningen behöver i det här hänseendet förbättras. Det är inte riksdagens uppgift att göra konsekvensbedömningar. Riksdagen har inte heller de nödvändiga resurserna för att göra sådana. Därför är det så viktigt att ministerierna och regeringen gör ordentliga konsekvensbedömningar gällande hur lagförslag också påverkar Åland även då tidtabellerna är skyndsamma, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00