Tvinga inte ut kommunerna på svag is

20.04.2017 kl. 09:42
Vårdreformen kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna.

En stor del av kommunernas uppgifter flyttas över till landskapen, liksom en stor del av intäkterna. Det som blir kvar är bland annat fastigheterna inom social- och hälsovården.

 

- Landskapen kommer att hyra fastigheterna för de första tre åren. Vad som händer efter det är oklart. De bästa fastigheterna hyrs även i fortsättningen, men fastigheter i dåligt skick eller på icke-ändamålsenliga tomter intresserar knappast landskapet. Lånen blir kvar hos kommunerna, och i värsta fall får de också en problemfastighet på halsen. Vad gör man med en hälsocentral som ingen vill hyra, frågar riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

 

Det finns också en uppenbar risk att kommunernas kreditvärdighet sjunker, eftersom en stor del av skatteintäkterna försvinner medan lånebördan består. Detta kan leda till högre låneräntor, som ytterligare anstränger de kommunala ekonomierna.

 

- Det finns många osäkerhetsmoment i den föreslagna lösningen.

Lånebördan består, samtidigt som incitamenten för att ta hand om fastigheterna försvagas. Hur skall en kommun våga satsa på att grundrenovera och sköta om sina byggnader när ingen vet om landskapet är intresserat av fastigheten om fem år? Står vi inför vi en ny våg av mögelfastigheter? Det enda rätta vore att landskapet inte bara tar över verksamheten, utan även fastigheterna.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55