Det öppna samhällets försvar

11.04.2017 kl. 12:33
Europa har blivit utsatt för flera terrorattacker, hatbrott och vansinnesdåd det senaste året. Stockholm blev den senaste platsen i fredags. Stockholm är som en andra hemstad för många ålänningar, också för dem som aldrig bott i staden. Flera ålänningar var nära händelsen och många känner någon som var nära. Därför känns attacken ända in på skinnet.

Frågan är vad som driver människorna bakom dessa fruktansvärda dåd och hemska attacker på oskyldiga. Attacker på det öppna samhället som gör att man känner både bestörtning och sorg. Den här typens händelser skapar en känsla av osäkerhet och rädsla i samhället. Vi får dock inte låta oro och rädsla ta över våra liv, för då har de som utför den här typens dåd vunnit.

 

Det är inte helt lätt att försvara ett öppet samhälle då vanliga lastbilar börjar användas som vapen, men mycket görs redan och måste fortsätta göras för att förhindra dåd. Vi måste försöka förstå mönster och drivkraften bakom dåden för att kunna förhindra att sådana alls uppkommer. Vi behöver också se till att de myndigheter som arbetar med den inre säkerheten, inte minst polis och gränsbevakning, har tillräckliga resurser. Poliskåren och gränsbevakningsväsendet gör ett otroligt viktigt arbete med mycket stor yrkesskicklighet. Men de behöver tillräckliga resurser för att kunna göra sitt jobb. Den finländska poliskåren och gränsbevakningsväsendet har fått se resurserna nedskurna de senaste åren. Det finns inte utrymme för mer nedskärningar, i stället behövs tilläggssatsningar.

 

Redan innan händelsen i Stockholm hade poliser med automatvapen utplacerats på Helsingfors Vanda flygplats. Skyddspolisen, en annan polisiär gren som gör ett viktigt (och mycket professionellt) arbete – i det tysta, har fått mer resurser de senaste åren. De övervakar bl.a. misstänkta radikaliserade krafter. Det finns frivilliga krigare också från Finland, om än inte i så stort antal som från Sverige, som rest till krigsplatser för att strida.

 

Händelsen i Stockholm kommer skynda på diskussionen angående förnyelse av spaningslagarna. Skyddspolisen i Finland har idag inte möjlighet till samma elektroniska spaning som man har i Sverige, där man för några år sedan godkände den s.k. FRA-lagen. Enligt min mening behöver den finländska Skyddspolisen få samma möjligheter till elektronisk spaning som den svenska, även om frågan inte är helt oproblematisk. Noggranna avvägningar måste göras så att man får fast misstänkta, utan massövervakning av oskyldiga. Därför kommer en politisk översyn för att minimera risken för missbruk att behövas. Förslaget behöver också en bred uppbackning, inte minst för att grundlagen sannolikt kommer behöva ändras. Det är också viktigt att understryka att händelsen i Stockholm inte är det som gjort att diskussionen om spaningslagen kommit upp. Händelsen i Stockholm visar dock varför det är skyndsamt med att förnya lagen.

 

Så kallade ensamvargar, som agerar på egen hand, kan dock vara svåra att upptäcka också med spaning. Det visade Breiviks dåd i Norge och det visar de skolskjutningar som skett i Finland, även om polisen också lyckats stoppa planeringen av olika dåd.

 

I arbetet att stoppa ensamvargar har ett aktivt medborgarsamhälle en viktig uppgift. Genom att inte låta människor trilla utanför familjers och civilsamhällets skyddsnät och genom att vi människor tar hand om varandra och inte lämnar någon ensam kan vi minimera risken att ensamvargar skapas. Här kan var och en fortsätta göra en viktig insats genom att upprätthålla ett öppet sinne, vara medmänsklig, omtänksam och en god vän. Samhället får så klart inte vara naivt, men inte heller gripas av panik. Mitt djupa deltagande i sorgen hos de drabbade och deras familjer i det fruktansvärda dådet i Stockholm.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35