Vinnare och förlorare i kommunalvalet

20.04.2017 kl. 07:32
För en vecka sedan hölls kommunalval i Finland. Kommunalvalet har egentligen inget att göra med riksdagen, men eftersom det är samma partier som ställer upp i riksdagsval och kommunalval får det ändå praktiska konsekvenser på rikspolitiken och riksdagsarbetet

 

. Kopplingen till riksdagen är historiskt inte så stor i kommunalvalet eftersom det helt enkelt är två vitt skilda val, men ändå finns den. Det syntes tydligt i Vasa, där Samlingspartiet straffades för sin inställning i frågan om Vasa Centralsjukhus. Regeringspartierna straffades också i Ingå där regeringen dragit in tågtrafiken till Helsingfors.

I jämförelse med senaste riksdagsval förlorade regeringspartierna sammanlagt 482 000 röster, medan oppositionspartierna vann 71 000 röster. Eftersom färre personer går och röstar i kommunalvalet är det framförallt sofflocket som var valvinnare. Till sofflocket var det framförallt Sannfinnländarna som tappade. Man tappade 297 000 av de väljare som gav partiet sin röst i riksdagsvalet för exakt två år sedan. Då fick man 17,6 % av rösterna. Nu fick man 8,8 %. Väljarstödet har alltså halverats på två år.

Eftersom det inte är riktigt rättvist att redovisa två olika slags val mot varandra så jämför jag nu framöver enbart kommunalvalet i år med det förra, hösten 2012. I jämförelse med det tappade Samlingspartiet -1,2 % till 20,7 %, Centern tappade -1,1 % till 17,5 % och Sannfinländarna -3,5 % till 8,8 %. Så även i jämförelse med senaste kommunalval har Sannfinländarna gjort ett stort tapp och förlorat 80 000 röster. Med några hundra rösters marginal blev man femte största parti.

Resultatet för regeringspartierna gör att partiledningarna har en del att fundera över då man snart ska hålla regeringens halvtidsgranskning med överläggningar om politiken för de kommande två åren. Den största frågan är ändå vad valresultatet får för konsekvenser på Sannfinländarnas partiledarval i juni. Jussi Halla-Aho, från samma kommun som Sampo Terho, var nämligen överlägsen etta bland Sannfinländarna i Helsingfors. Frågan är om det är en fingervisning på vilka krafter som nu är starkast i partiet. Sannfinländarnas partiledarval kan få konsekvenser på regeringen och således hela landet.

Om Sannfinländarna var valets stora förlorare, var Gröna valets stora vinnare, +3,9% till 12,4%. Gröna fick över 100 000 nya väljare i jämförelse med förra kommunalvalet. Antagligen skulle de ha gjort ett ännu bättre val om de haft kandidater uppställda i ännu fler kommuner. Gröna är framförallt ett stadsparti och i flera landsbygdskommuner var det inte möjligt att rösta på partiet då de inte hade kandidater uppställda. Alla oppositionspartier, förutom Socialdemokraterna, gick framåt i valet.

Svenska folkpartiet gjorde det bästa kommunalvalet på över 20 år, och gick starkt framåt i Nyland, Åboland och Österbotten. En delförklaring till det är den mycket njugga inställningen regeringen haft mot de svenskspråkiga regionerna. Svenska folkpartiets valresultat gör att partiet återtar en plats i kommunförbundets styrelse och en plats i Åbolands sjukvårdsdistrikt. Två organ som det, också indirekt för Åland, är viktigt att det finns svenskspråkig representation inom.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00