Vinnare och förlorare i kommunalvalet

20.04.2017 kl. 07:32
För en vecka sedan hölls kommunalval i Finland. Kommunalvalet har egentligen inget att göra med riksdagen, men eftersom det är samma partier som ställer upp i riksdagsval och kommunalval får det ändå praktiska konsekvenser på rikspolitiken och riksdagsarbetet

 

. Kopplingen till riksdagen är historiskt inte så stor i kommunalvalet eftersom det helt enkelt är två vitt skilda val, men ändå finns den. Det syntes tydligt i Vasa, där Samlingspartiet straffades för sin inställning i frågan om Vasa Centralsjukhus. Regeringspartierna straffades också i Ingå där regeringen dragit in tågtrafiken till Helsingfors.

I jämförelse med senaste riksdagsval förlorade regeringspartierna sammanlagt 482 000 röster, medan oppositionspartierna vann 71 000 röster. Eftersom färre personer går och röstar i kommunalvalet är det framförallt sofflocket som var valvinnare. Till sofflocket var det framförallt Sannfinnländarna som tappade. Man tappade 297 000 av de väljare som gav partiet sin röst i riksdagsvalet för exakt två år sedan. Då fick man 17,6 % av rösterna. Nu fick man 8,8 %. Väljarstödet har alltså halverats på två år.

Eftersom det inte är riktigt rättvist att redovisa två olika slags val mot varandra så jämför jag nu framöver enbart kommunalvalet i år med det förra, hösten 2012. I jämförelse med det tappade Samlingspartiet -1,2 % till 20,7 %, Centern tappade -1,1 % till 17,5 % och Sannfinländarna -3,5 % till 8,8 %. Så även i jämförelse med senaste kommunalval har Sannfinländarna gjort ett stort tapp och förlorat 80 000 röster. Med några hundra rösters marginal blev man femte största parti.

Resultatet för regeringspartierna gör att partiledningarna har en del att fundera över då man snart ska hålla regeringens halvtidsgranskning med överläggningar om politiken för de kommande två åren. Den största frågan är ändå vad valresultatet får för konsekvenser på Sannfinländarnas partiledarval i juni. Jussi Halla-Aho, från samma kommun som Sampo Terho, var nämligen överlägsen etta bland Sannfinländarna i Helsingfors. Frågan är om det är en fingervisning på vilka krafter som nu är starkast i partiet. Sannfinländarnas partiledarval kan få konsekvenser på regeringen och således hela landet.

Om Sannfinländarna var valets stora förlorare, var Gröna valets stora vinnare, +3,9% till 12,4%. Gröna fick över 100 000 nya väljare i jämförelse med förra kommunalvalet. Antagligen skulle de ha gjort ett ännu bättre val om de haft kandidater uppställda i ännu fler kommuner. Gröna är framförallt ett stadsparti och i flera landsbygdskommuner var det inte möjligt att rösta på partiet då de inte hade kandidater uppställda. Alla oppositionspartier, förutom Socialdemokraterna, gick framåt i valet.

Svenska folkpartiet gjorde det bästa kommunalvalet på över 20 år, och gick starkt framåt i Nyland, Åboland och Österbotten. En delförklaring till det är den mycket njugga inställningen regeringen haft mot de svenskspråkiga regionerna. Svenska folkpartiets valresultat gör att partiet återtar en plats i kommunförbundets styrelse och en plats i Åbolands sjukvårdsdistrikt. Två organ som det, också indirekt för Åland, är viktigt att det finns svenskspråkig representation inom.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00