Vinnare och förlorare i kommunalvalet

20.04.2017 kl. 07:32
För en vecka sedan hölls kommunalval i Finland. Kommunalvalet har egentligen inget att göra med riksdagen, men eftersom det är samma partier som ställer upp i riksdagsval och kommunalval får det ändå praktiska konsekvenser på rikspolitiken och riksdagsarbetet

 

. Kopplingen till riksdagen är historiskt inte så stor i kommunalvalet eftersom det helt enkelt är två vitt skilda val, men ändå finns den. Det syntes tydligt i Vasa, där Samlingspartiet straffades för sin inställning i frågan om Vasa Centralsjukhus. Regeringspartierna straffades också i Ingå där regeringen dragit in tågtrafiken till Helsingfors.

I jämförelse med senaste riksdagsval förlorade regeringspartierna sammanlagt 482 000 röster, medan oppositionspartierna vann 71 000 röster. Eftersom färre personer går och röstar i kommunalvalet är det framförallt sofflocket som var valvinnare. Till sofflocket var det framförallt Sannfinnländarna som tappade. Man tappade 297 000 av de väljare som gav partiet sin röst i riksdagsvalet för exakt två år sedan. Då fick man 17,6 % av rösterna. Nu fick man 8,8 %. Väljarstödet har alltså halverats på två år.

Eftersom det inte är riktigt rättvist att redovisa två olika slags val mot varandra så jämför jag nu framöver enbart kommunalvalet i år med det förra, hösten 2012. I jämförelse med det tappade Samlingspartiet -1,2 % till 20,7 %, Centern tappade -1,1 % till 17,5 % och Sannfinländarna -3,5 % till 8,8 %. Så även i jämförelse med senaste kommunalval har Sannfinländarna gjort ett stort tapp och förlorat 80 000 röster. Med några hundra rösters marginal blev man femte största parti.

Resultatet för regeringspartierna gör att partiledningarna har en del att fundera över då man snart ska hålla regeringens halvtidsgranskning med överläggningar om politiken för de kommande två åren. Den största frågan är ändå vad valresultatet får för konsekvenser på Sannfinländarnas partiledarval i juni. Jussi Halla-Aho, från samma kommun som Sampo Terho, var nämligen överlägsen etta bland Sannfinländarna i Helsingfors. Frågan är om det är en fingervisning på vilka krafter som nu är starkast i partiet. Sannfinländarnas partiledarval kan få konsekvenser på regeringen och således hela landet.

Om Sannfinländarna var valets stora förlorare, var Gröna valets stora vinnare, +3,9% till 12,4%. Gröna fick över 100 000 nya väljare i jämförelse med förra kommunalvalet. Antagligen skulle de ha gjort ett ännu bättre val om de haft kandidater uppställda i ännu fler kommuner. Gröna är framförallt ett stadsparti och i flera landsbygdskommuner var det inte möjligt att rösta på partiet då de inte hade kandidater uppställda. Alla oppositionspartier, förutom Socialdemokraterna, gick framåt i valet.

Svenska folkpartiet gjorde det bästa kommunalvalet på över 20 år, och gick starkt framåt i Nyland, Åboland och Österbotten. En delförklaring till det är den mycket njugga inställningen regeringen haft mot de svenskspråkiga regionerna. Svenska folkpartiets valresultat gör att partiet återtar en plats i kommunförbundets styrelse och en plats i Åbolands sjukvårdsdistrikt. Två organ som det, också indirekt för Åland, är viktigt att det finns svenskspråkig representation inom.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15