Strand ställer skriftligt spörsmål om betalningsanmärkningarnas giltighetstid

31.03.2017 kl. 13:10
Riksdagsman Joakim Strand (sfp) har ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen om att förkorta betalningsanmärkningarnas giltighetstid och om att införa ett positivt kreditregister. Strand vill också lyfta fram den onödigt starka skammen som förknippas med att ha betalningssvårigheter.

- Vi måste ändra på samhällets synsätt på att ha betalningssvårigheter.

Skammen över att ha ekonomiska problem leder till att personer med skuldproblem inte vågar eller vill söka hjälp. Istället för att misstagen lämnar oskäliga, åratal giltiga negativa betalningsanmärkningar i ett register borde vi koncentrera oss på att hjälpa våra överskuldsatta medborgare. Betalningsanmärkningarna kan vara i kraft i flera år även efter att den fordran som orsakat anteckningen har betalats. Att små betalningsförsummelser stämplar människor i åratal är oskäligt och går emot den allmänna rättskänslan.

Betalningsanmärkningar förhindrar bland annat beviljandet av bostadslån och hemförsäkring, införskaffandet av kreditkort och att köpa på avbetalning. Anmärkningen leder även till andra negativa ekonomiska dynamiska effekter.

 

Strand understöder även tanken på ett positivt kreditregister. I de flesta europeiska länder finns redan ett positivt kreditregister.

 

- Jag har diskuterat dessa frågor med kolleger över partigränserna och upplever att det nog finns en vilja att ta tag i dessa saker.

 

Med hänvisning till 27 § i riksdagens arbetsordning ställer riksdagsman Joakim Strand följande spörsmål till den minister saken gäller:

 

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att förkorta betalningsanmärkningarnas giltighetstid och för att möjliggöra förmedling av positiva kreditupplysningar?

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00