Ljus i tunneln

27.03.2017 kl. 13:20
Det har nu gått åtta år sedan världen gick in i den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget. På Åland kan man nästan fråga sig, vilken kris?

Vi har på det stora hela klarat oss helskinnade genom krisen realekonomiskt och i synnerhet privatekonomiskt. Det ska vi vara mycket tacksamma för, och det finns flera delförklaringar till varför vi klarat oss bättre än många andra. I de s.k. krisländerna i södra Europa har man dock kämpat med arbetslöshetsnivåer på över 20 %. Också i Finland har vi kämpat med en sviktande ekonomi och hög arbetslöshet.

 

Nu syns ändå äntligen lite riktigt ljus i tunneln i krisländerna, Europa som helhet och i Finland. Den europeiska ekonomin växer för tillfället, för första gången sedan 2008 snabbare än den amerikanska, och samtliga 28 EU länder har tillväxt. EU kommissionens senaste prognos från februari pekar också på att samtliga EU länder kommer fortsätta att ha tillväxt 2017 och 2018.

 

Det är inte enbart BNP:n som ökar, utan det skapas också arbetsplatser. Den europeiska statistikmyndigheten Eurostat meddelade för två veckor sedan att antalet anställda aldrig tidigare varit så högt i EU som nu. 232,9 miljoner människor är i arbete. Arbetslösheten är fortfarande hög, i synnerhet i vissa länder, men den minskar nu i nästan alla länder. Tyskland har de högsta sysselsättningssiffrorna sedan återföreningen.

 

Finland är inget undantag, utan det nya året har ekonomiskt startat ganska bra. I tisdags meddelade Arbets- och näringsministeriet att antalet arbetslösa i Finland nu är 332 000 stycken. Det är väldigt många, men ändå 28 800 färre än året innan. Också ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten är på nedåtgående. Trenden går alltså i rätt riktning. Tullens uppgifter visar också att exporten ökar, även om handelsbalansen ännu är negativ. De här positiva signalerna är mycket glädjande.

 

Men trots det här är Finlands ekonomi ändå rätt svag i ett jämförande perspektiv. Finlands BNP var i slutet av året bara 95,3 % i jämförelse med nivån år 2008. Vår BNP är alltså fortsättningsvis mindre än då krisen inleddes. I Sverige är samma siffra 114,9 %. Sveriges återhämtning sedan krisen är smått otrolig och man gjorde ifjol ett budgetöverskott på 85,3 miljarder kronor. Finlands budgetunderskott har minskat lite, men var ändå 4,9 miljarder euro ifjol. Finland har således en god bit kvar till Sveriges siffror och det finns ingen möjlighet för politiker och arbetsmarknadsparter att vila på lagrarna. Tvärtom behöver en ännu högre växel sättas in i reformarbetet, så att vi slår vakt om välfärdssamhället också på längre sikt.

 

Vad behöver då göras. Mycket behöver göras på arbetsmarknaden. Trots över 300 000 arbetslösa finns nästan 110 000 lediga jobb anmälda till arbets- och näringsbyråerna. Det här visar att vi har problem med styvhet i arbetsmarknaden, flitfällor, att mobiliteten inte fungerar och att vi har en utbildningsmissmatch. Alla arbetskraftsbyråer fungerar heller inte optimalt då det gäller att matcha jobbsökande till ledigt jobb. Här finns alltså mer jobb att göra.

 

Det jobbet blir ändå både lättare och mer motiverande att göra då siffrorna pekar i positiv riktning och då det kommer positiva nyheter. Förra veckan meddelade bilfabriken i Nystad att man fått ännu ett nytt kontrakt av Mercedes. Jag hade förmånen att besöka fabriken i höstas då man meddelade att man kommer anställa tusen personer. Förra veckans besked betyder ytterligare tusen, och det här har inte varit den enda glädjande nyheten i ekonomin. Det gäller nu att ta fasta på dessa ljusglimtar för att skapa nödvändig framtidstro för att fortsätta arbeta med att tackla samhällets utmaningar. Mycket återstår att göra, men ljus syns nu i tunneln både i Europa och Finlands ekonomi.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00