Mera språk, inte mindre

22.03.2017 kl. 11:06
Riksdagsledamot Mikaela Nylander oroar sig för de avtagande språkkunskaperna hos finländska barn och ungdomar.
Studier i främmande språk ger nytta på arbetsmarknaden och barn och unga idag borde ha samma möjligheter som tidigare generationer att klara sig på arbetsmarknaden. Finland är beroende av exporten och för att klara sig också i fortsättningen är det av största vikt att finländarna har goda kunskaper i främmande språk.

- Ett välkommet sätt att vända trenden vore minister Grahn-Laasonens förslag om att tidigarelägga språkundervisningen, så att  elever kan börja läsa språk redan från första klass eller ännu tidigare. Då det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen motiverades beslutet med att eleverna istället kan koncentrera sig på andra språk. Statistiken visar tyvärr att beslutet inte har gett plats för andra språk i studentexamen, tvärtom läser elever idag överlag färre språk, säger Nylander.

I tankesmedjan Agendas färska pamflett öppnar statsminister Sipilä för en diskussion om hur tjänstemännens avtagande kunskaper i det andra inhemska språket kunde åtgärdas. Nylander välkomnar den diskussionsöppningen.

- Även statsministern verkar nu ha vaknat till vilka konsekvenser slopandet av den obligatoriska svenskan i studentskrivningarna har fått på sikt. Nu återstår att se om vi kommer att få se konkreta handlingar, såsom fler satsningar på språkbad och språkduschar, samt undervisning som uppmuntrar till att tala.
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00