Mera språk, inte mindre

22.03.2017 kl. 11:06
Riksdagsledamot Mikaela Nylander oroar sig för de avtagande språkkunskaperna hos finländska barn och ungdomar.
Studier i främmande språk ger nytta på arbetsmarknaden och barn och unga idag borde ha samma möjligheter som tidigare generationer att klara sig på arbetsmarknaden. Finland är beroende av exporten och för att klara sig också i fortsättningen är det av största vikt att finländarna har goda kunskaper i främmande språk.

- Ett välkommet sätt att vända trenden vore minister Grahn-Laasonens förslag om att tidigarelägga språkundervisningen, så att  elever kan börja läsa språk redan från första klass eller ännu tidigare. Då det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen motiverades beslutet med att eleverna istället kan koncentrera sig på andra språk. Statistiken visar tyvärr att beslutet inte har gett plats för andra språk i studentexamen, tvärtom läser elever idag överlag färre språk, säger Nylander.

I tankesmedjan Agendas färska pamflett öppnar statsminister Sipilä för en diskussion om hur tjänstemännens avtagande kunskaper i det andra inhemska språket kunde åtgärdas. Nylander välkomnar den diskussionsöppningen.

- Även statsministern verkar nu ha vaknat till vilka konsekvenser slopandet av den obligatoriska svenskan i studentskrivningarna har fått på sikt. Nu återstår att se om vi kommer att få se konkreta handlingar, såsom fler satsningar på språkbad och språkduschar, samt undervisning som uppmuntrar till att tala.
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00