Interpellation om nedskärningarna i yrkesutbildningen

15.03.2017 kl. 15:00
Gruppanförande 15.3 2017, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman, Arvoisa puhemies,

Finland fördummas, om du inte röstar. Så lyder utbildningsfacket OAJ:s devis inför kommunalvalet. Och OAJ har belägg för sitt påstående. Utbildningen är central i kommunalvalet. Om vårdreformen blir verklighet kommer över hälften av kommunens serviceuppdrag handla om utbildning, småbarnspedagogik och bildningstjänster.

Yrkesutbildningen på andra stadiet befinner sig nu i en mycket stor omvälvning. Interpellationen ska ses som ett sätt att påverka i sista minuten nu då regeringen håller på att slutföra sitt reformförslag. Svenska riksdagsgruppen vill försäkra sig om att lagpaket går i rätt riktning.

Den linje regeringen har valt är oansvarig. Det är oansvarigt att man valt att först ta bort pengarna och först sedan se på vad man kan göra åt innehållet med de resurser som blir kvar. Här gjordes ett kardinalfel – man borde först ha spikat innehållet och riktlinjerna.
Visst, även den förra regeringen ansåg att en reform var nödvändig, vilket även hade betytt nedskurna resurser. Men här finns en stor skillnad. Åtminstone Svenska riksdagsgruppen tog det utbildningslöfte, som alla partier gav inför riksdagsvalet, på största allvar. Alla var rörande eniga om att nedskärningspolitiken när det gäller utbildningen har nått vägs ände. Men vad gör regeringen? Skär med hård hand ytterligare i utbildningsresurserna, som om inget löfte skulle ha getts.

Nu ställer jag frågan: hur planerar regeringen att i praktiken garantera att yrkesutbildning är regionalt tillgänglig?
I yrkesläroanstalternas vardag syns nedskärningarna i form av inskränkt utbud på utbildning, minskad närundervisning och tyvärr kraftiga personalminskningar.
Vi är på riktigt oroliga för hur närundervisningen ska tryggas. Och vi hoppas verkligen har beaktat de många utlåtanden som kommit på lagutkastet.

Regeringen vill på ett nytt sätt få med arbetslivet i yrkesutbildningen. Praktisk erfarenhet från arbetslivet ska erkännas som kunskap och kunna räknas till godo när man bygger upp sin yrkesexamen. Det är ok, men här vill jag framhålla att balansen blir en utmaning. Det får ju inte bli så att man i närundervisningen inte lär ut grunderna i bokföring, bara för att en del av studerandena redan har fått den kunskapen i arbetslivet.
Vi måste medge att det handlar om en stor fråga som måste tacklas rätt - det att yrkesutbildningen blir ett samspel där arbetslivet i högre grad är med.
Alla måste hållas med i utvecklingen och vi bör se till att olika specialgrupper inte halkar efter.


I interpellationen vill vi fästa regeringens uppmärksamhet särskilt vid unga män som slås ut. Även om min uppfattning är att utslagningen vanligen sker redan tidigare i livet, så får inte omvälvningen inom yrkesutbildningen leda till att detta fenomen bara stärks.

Värderade talman,

Det är regeringens ansvar att garantera en tillräcklig regional tillgänglighet. Vår riksdagsgrupp efterlyser även förståelse för de svenska läroinrättningarna och utbildningsprogrammen som ofta är små och därmed sårbara. Om vi vill utveckla ett tvåspråkigt Finland, ska vi inte putsa bort utbildningsprogram som är de enda som utbildar till ett visst yrke på svenska.

Det är lätt att dela oron från fältet om att reformen urholkar förutsägbarheten, som är viktig för dem som planerar yrkesutbildningen. Regeringen har skäl att ännu en gång fundera på om 50 procent är för lågt när det gäller basfinansieringen. Att den andra 50-procenten av finansieringen är en rörlig del som grundar sig på prestation och resultat kan göra kontinuitet högst osäker.

Svenska riksdagsgruppen hoppas att ansvariga ministerns löfte om tillräckligt stor flexibilitet blir av när lagförslaget tar form. Det kan rädda mycket.
För att travestera lärarfacket OAJ:s devis: Finland fördummas, om regeringen misslyckas i yrkesutbildningsreformen. Det har vi inte råd med.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30