Pappersmonster

13.03.2017 kl. 14:01
Om någon undrar hur ett pappersmonster ser ut kan gå in på riksdagens hemsida. Där finns nu propositionen om vård- och landskapsreformen, en koloss på larvfötter som å ena sidan är svår att styra, å andra sidan svår att stoppa.

Det mesta är stort med den här reformen. 110 personer har jobbat i organisationen som haft i uppgift att ta fram förslaget på 1003 sidor. 40 miljoner euro lär ska ha varit budgeterat bara för det arbetet.

 

Propositionen innehåller ändringar och stiftandet av 34 olika lagar. Den 34:e lagen av dessa är förslaget om att ändra avräkningsgrunden för klumpsumman som naturligt fått mest uppmärksamhet i åländska media. Men, de andra 33 lagförslagen är inte heller på något vis oproblematiska, även om de inte lika mycket berör Åland. Därför kommer vård- och landskapsreformen att dominera riksdagens arbete under våren, också för dem som inte sitter i de berörda utskotten.

 

Efter en hel del diskussion är det social- och hälsovårdsutskottet som blir huvudutskott för riksdagens betänkande. Förvaltningsutskottet får nöja sig med att göra utlåtande. Detsamma gäller finansutskottet, arbetslivs- och jämställdhetsutskottet samt, så klart, grundlagsutskottet – utskottet där förra försöket till reform föll.

 

För mig är hela det här reformförslaget rätt förbluffande eftersom det så tydligt är så överoptimistiskt. Alla tiders största reform ska träda i kraft redan 1.1.2019, om 18 månader, men ingen verkar på riktigt veta hur det ska se ut i verkligheten. Kommunerna i Finland blir av med social- och hälsovården till nygrundade landskap som ska få direktvalda fullmäktigen. Men skillnaderna mellan landskapen är enorma. Mellersta Österbotten och Kajanaland får landskapsfullmäktige som representerar 70 000 invånare vardera, Nyland ett enda som representerar 1,6 miljoner. Trots det stöps alla landskap i princip samma form. Reformen betyder också att över 200 000 anställda över en natt byter arbetsgivare och flyttas in i en ny organisationsstruktur. Sug på den karamellen.

 

Riskfaktorn och utmaningen med tidtabellen är alltså enorm. Ändå ska reformen ge en bättre sjukvård. Den ska innebära valfrihet, ökad jämlikhet och tillgänglighet. Som grädde på moset ska den på sikt ge en inbesparing på tre miljarder euro på årsbasis. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola slår huvudet på spiken då han i ett debattinlägg konstaterar: ”Vad avses med valfrihet, vad ska den gälla? Frågan är väl egentligen helt öppen, men många tror att den betyder att man kan välja att gå dit man vill och att någon annan betalar. Om detta skulle vara fallet, hade man sannolikt hittat på detta för länge sedan. Det ska finnas en betalare också framöver, vem är det, om det ska kosta 3 miljarder mindre?”

 

Valfriheten är Samlingspartiets villkor för att vara med och genomföra reformen. Men den delen av reformen är inte ens i riksdagen ännu och kommer kanske tidigast i sommar. Den helheten är också långt ifrån problemfri och borde inte hastas igenom, vilket också gäller reformen i övrigt. Man borde dessutom behandla förslagen samtidigt eftersom de så starkt hör ihop.

 

Att reformen trots allt tuffar vidare handlar mycket om den politiska prestigen. Regeringen höll redan på att falla en gång på grund av den. Den har också indirekt kostat en partiledare, Alexander Stubb. Ingen förutom Centern vill ha landskapsreformen, ingen förutom Samlingspartiet vill ha den föreslagna valfrihetsmodellen. 80 % av befolkningens representanter i riksdagen vill alltså inte ha de här två delarna, om de skulle behandlas separat. Nu packas de dock tillsammans genom att de två regeringspartierna håller varandra som gisslan och använder sannfinländarna, mest glada över att överhuvudtaget få vara med, som stödhjul. Tidernas största reform borde beredas parlamentariskt om den ska få ett bra utfall. Det görs den inte nu. Vissa skulle därför säga att det här reformförslaget är då politiken är som sämst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00