Reformen föreslås finansieras genom en kraftig skärpning av statsbeskattningen och ålänningar betalar statsskatt precis som alla andra. Det innebär att alla ålänningar också skulle få en kraftigt höjd statsskatt, trots att man överhuvudtaget inte berörs av reformens innehåll och därför inte heller får sänkt kommunalskatt, som alla andra. Av den anledningen har det redan länge stått klart att en speciallösning måste hittas för att neutralisera reformens bieffekter på Åland.

Regeringen föreslår att man löser saken genom att införa ett Ålandsavdrag, vilket skulle göra att alla ålänningar undantas skärpning i statsbeskattningen. Den lösningen fungerar i teorin på individnivå, men får i stället betydande biverkningar på Ålands självstyrelse. Dessa biverkningar måste lösas.

Statens inkomster beräknas att genom reformen svälla med 12 miljarder euro per år. Då dagens självstyrelsesystem innebär att Åland får 0,45% av statens samlade inkomster, skulle den så kallade klumpsumman växa med drygt 50 miljoner euro. Även om klumpsumman, den del Åland får tillbaka av de skatter man betalat till staten, redan länge varit för låg (Åland betalade år 2015 0,71% av statens direkta skatter) hör den frågan inte ihop med vårdreformen.

Klumpsummans reella nivå kommer därför att behöva sänkas om ett Ålandsavdrag införs. Men, nivån kan enbart ändras om Ålands lagting ger sitt bifall. Därför behöver regeringen och Ålands landskapsregering förhandla fram en gemensam lösning. Några sådana förhandlingar har finansministeriet inte bjudit in till före man la lagförslaget där man ensidigt föreslog en kraftig sänkning av klumpsumman.

Det är respektlöst mot självstyrelsen att ge ett sådant förslag utan att ha diskuterat det med Åland. Förslaget respekterar inte dagens självstyrelselag och är därför ett tydligt bevis på varför Ålands självstyrelse behöver de juridiska skydd man har idag. Av den anledningen behöver det Ålandsavdrag, som regeringen föreslår, få samma självstyrelseskydd som dagens klumpsumma ifall det ska kunna vara en del av lösningen.

Sådana skydd behövs för att ingen regering ska kunna dra undan mattan på Ålands självstyrelse. Skyddens betydelse har bara ökat i rådande tider av växande populism och när svenska språkets ställning försvagats i strukturreformer på fastlandet.

På Åland har förtroendet alltid varit starkt för att Finland respekterar ingångna avtal och överenskommelser. Därför bör regeringen dra tillbaka förslaget som berör Åland, förhandla den saken med landskapsregeringen och sedan återkomma. Åland kräver enbart respekt för självstyrelsen och att bli rättvist behandlat. Det är inte för mycket begärt i en rättsstat.