Respekt och förtroende

04.03.2017 kl. 07:51
Respekt och förtroende

Det är rätt sällan jag tar till kraftiga ord eftersom man inte ska missbruka sådana. Dessutom får de bättre effekt om man använder dem sparsamt. Efter att ha skummat den över 1000 sidor långa propositionen om vård- och landskapsreformen och kommit till sidan 656 kom jag dock till ett tillfälle då många kraftiga ord behövde användas. I propositionen stod, helt utan förvarning, att klumpsumman skulle sänkas till 0,34 % för att inte Åland ska bli överkompenserat genom det tilltänkta Ålandsavdraget. Värt att poängtera är att en ändring av klumpsumman kräver lagtingets bifall och att ingen talat om nivåerna med Åland!

 

Själva Ålandsavdraget är en fungerande lösning för att neutralisera vård- och landskapsreformens effekter, i ett svårt läge. Det möjliggör att andra avdrag, som bara finns på Åland, också kan bli kvar. Det är dock viktigt att minnas att Ålandsavdraget aldrig handlat om självstyrelseutveckling, det är Ålandskommitténs ansvar. Ålandsavdraget handlar enbart om att neutralisera vård- och landskapsreformen.

 

Att klumpsumman behöver justeras om man inför Ålandsavdraget har varit klart. Om man bortser helt från skattegottgörelsen skulle Ålandsavdraget i kombination med dagens klumpsumma innebära att Åland skulle få nästan 60 miljoner euro per år mer i handen. Det skulle vara helt fantastiskt, men är tyvärr inte realistiskt, vilket gör att avräkningsgrunden behöver justeras.

 

Jag har dock konstaterat att det uppkomna läget skulle ge en utmärkt möjlighet att samtidigt höja klumpsumman i praktiken, även om det inte skulle handla om 60 miljoner euro. Men för att något överhuvudtaget ska kunna ändra behövs diskussioner med självstyrelsens organ. Här har det nu brustit.

 

I torsdags efter riksdagens frågetimme stod vi med statsminister Juha Sipilä, finansminister Petteri Orpo och Ålandsminister Anne Berner och undrade hur det kunde ha gått så här. Det är aldrig roligt att politiskt stå med byxorna nere, men det gjorde vi. Ministrarna var lika ovetande som jag.

 

Igår morse kl. 8 hade jag ett snabbinkallat möte på finansministeriet med statssekreterare Martti Hetemäki och andra tjänstemän. Det var konstruktivt och bra, som det brukar vara med Hetemäki. Vi var överens om att det här har gått galet (och för snabbt) och att omedelbara åtgärder behövs för att hantera läget samt att återskapa respekt och förtroende.

 

Generellt behöver kommunikationen bli bättre. En grundlig genomgång gällande förslaget om Ålandsavdraget och klumpsumman behöver också göras. Landskapsregeringens tjänstemän måste grundligt få räkna igenom alla siffror och lyfta upp eventuella frågor och svårigheter, för att lösas. Därefter behöver självstyrelsens politiker diskutera och fatta gemensamma beslut med rikets politiker om den lösning man vill gå inför.

 

Vid sidan av klumpsumman och tekniska detaljer finns det, enligt mig, två stora öppna frågor gällande Ålandsavdraget. Det ena är skattegottgörelsens framtid. Det andra är att Ålandsavdraget behöver få ett liknande skydd som klumpsumman. På så vis skulle inte finansministeriet ensidigt till regering och riksdag kunna föreslå ändringar som skulle göra att Åland förlorar pengar.

 

Relationerna mellan riket och Åland är idag på den lägsta nivån på väldigt länge, eftersom torsdagens proposition var respektlös mot självstyrelsen. Vi behöver därför återbygga förtroendet, vilket vi också var överens om med Martti Hetemäki. I det hänseendet har jag all respekt för Hetemäki och jag vet att han kommer göra allt för att leverera sin del. Jag ska leverera min. Som ett steg i detta ser jag fram emot att Hetemäki snart besöker Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00