Skapar dagens skola jämlika förutsättningar?

03.03.2017 kl. 09:15
Styrkan och mervärdet i den finländska skolan har varit att den skapar jämlika förutsättningar för alla barn att klara sig oberoende av bakgrund. Klarar vi av att försvara det här mervärdet med den samhällsutveckling vi har?

Pisa-undersökningen som gjordes år 2015 blottar oroväckande trender som växer sig allt starkare. Skillnaderna mellan skolorna är fortfarande små i Finland. En liten skillnad finns mellan de skolor som klarar sig bäst och de som klarar sig sämst. Däremot ser vi nu en större skillnad mellan regionerna, sämst klarar sig västra och östra Finland.

 

I Finland får hemmets socioekonomiska ställning en allt större betydelse för skolframgången. Det här gäller för såväl naturvetenskaper och matematik som för läskunnighet. Det genomsnittliga resultatet i läskunnighet har sjunkit mest i skolor där det finns många elever som kommer från hem med lägre socioekonomisk ställning.

 

År 2012 visade Pisa-undersökningen att eleverna i de svagaste finländska skolorna i läsning låg efter med i genomsnitt 2,5 skolår från de bästa skolorna i landet. Barn från de högre socioekonomiska grupperna låg 1,5 skolår före de barn som kom från de lägsta socioekonomiska grupperna.

 

Forskning i Finland visar att barn i familjer som lever i fattigdom ofta också drabbas av svagt socialt och kulturellt kapital.

 

I de större städerna väljer dessutom barn från de högre samhällsklasserna och från medelklassen intensifierad undervisning där skolornas alltså specialiserar sig på vissa ämnen (LOHKO-tutkimus 2015). Barn från arbetarfamiljer väljer sällan intensifierad undervisning.  Framför allt föräldrarnas utbildning påverkar valet. I tillexempel Åbo går enbart lite över hälften av alla barn i åk 7-9 i en närskola som inte erbjuder intensifierad undervisning. Att välja bort sin närskola ser ut att bli vanligare i större städer.

 

Vår grundläggande utbildning är en spegelbild av det omkringliggande samhället. Där exempelvis stadsplaneringen, hälsovården eller sysselsättnings-, social- och familjepolitiken misslyckas drabbas ofta barnen och deras skolframgång. Skolan kan inte ensam trygga jämlika förutsättningar för alla barn, för att lyckas behövs många aktörer och sektorer. Familjen är en helhet och barnens vardag och val präglas av familjen.

 

Fortsätter utvecklingen som hittills växer skillnaderna mellan barnen och deras skolframgång i de olika socioekonomiska grupperna. Utbildning, arbetslöshet och social tillhörighet går i arv.

 

Vilken är utbildningspolitikens roll på nationell och på lokal nivå och var behövs andra sektorers insatser? Principen om närskola, gruppstorlekar, timresurser och satsning på olika former av stöd är bara några exempel på viktiga frågor. Ett fungerande skolsamfund behöver också en god elevvård och samarbete mellan hem och skola.

 

Det har inte förts någon nämnvärd diskussion om vad som krävs för att skolan idag ska kunna skapa jämlika förutsättningar för alla barn.

 

Vad betyder jämlikhet i dagens skola? Hur stöds olika typer av begåvningar?

Om vi vill att alla barn ska ges de bästa förutsättningarna att klara sig borde vi noggrant titta på hur jämlikheten förverkligas. Vi ska stöda, sporra och uppmuntra där det behövs. Men också erbjuda större utmaningar och möjligheter till mera krävande skolgång där det behövs.

 

 

Vill vi ha skolor som bygger på familjens socioekonomiska ställning eller på den enskilda familjens ambitionsnivå och insikt om vikten av god utbildning? Svaret borde vara ett rungande nej och därför borde vi titta på vad det idag betyder att skapa jämlika förutsättningar för alla.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00