Skapar dagens skola jämlika förutsättningar?

03.03.2017 kl. 09:15
Styrkan och mervärdet i den finländska skolan har varit att den skapar jämlika förutsättningar för alla barn att klara sig oberoende av bakgrund. Klarar vi av att försvara det här mervärdet med den samhällsutveckling vi har?

Pisa-undersökningen som gjordes år 2015 blottar oroväckande trender som växer sig allt starkare. Skillnaderna mellan skolorna är fortfarande små i Finland. En liten skillnad finns mellan de skolor som klarar sig bäst och de som klarar sig sämst. Däremot ser vi nu en större skillnad mellan regionerna, sämst klarar sig västra och östra Finland.

 

I Finland får hemmets socioekonomiska ställning en allt större betydelse för skolframgången. Det här gäller för såväl naturvetenskaper och matematik som för läskunnighet. Det genomsnittliga resultatet i läskunnighet har sjunkit mest i skolor där det finns många elever som kommer från hem med lägre socioekonomisk ställning.

 

År 2012 visade Pisa-undersökningen att eleverna i de svagaste finländska skolorna i läsning låg efter med i genomsnitt 2,5 skolår från de bästa skolorna i landet. Barn från de högre socioekonomiska grupperna låg 1,5 skolår före de barn som kom från de lägsta socioekonomiska grupperna.

 

Forskning i Finland visar att barn i familjer som lever i fattigdom ofta också drabbas av svagt socialt och kulturellt kapital.

 

I de större städerna väljer dessutom barn från de högre samhällsklasserna och från medelklassen intensifierad undervisning där skolornas alltså specialiserar sig på vissa ämnen (LOHKO-tutkimus 2015). Barn från arbetarfamiljer väljer sällan intensifierad undervisning.  Framför allt föräldrarnas utbildning påverkar valet. I tillexempel Åbo går enbart lite över hälften av alla barn i åk 7-9 i en närskola som inte erbjuder intensifierad undervisning. Att välja bort sin närskola ser ut att bli vanligare i större städer.

 

Vår grundläggande utbildning är en spegelbild av det omkringliggande samhället. Där exempelvis stadsplaneringen, hälsovården eller sysselsättnings-, social- och familjepolitiken misslyckas drabbas ofta barnen och deras skolframgång. Skolan kan inte ensam trygga jämlika förutsättningar för alla barn, för att lyckas behövs många aktörer och sektorer. Familjen är en helhet och barnens vardag och val präglas av familjen.

 

Fortsätter utvecklingen som hittills växer skillnaderna mellan barnen och deras skolframgång i de olika socioekonomiska grupperna. Utbildning, arbetslöshet och social tillhörighet går i arv.

 

Vilken är utbildningspolitikens roll på nationell och på lokal nivå och var behövs andra sektorers insatser? Principen om närskola, gruppstorlekar, timresurser och satsning på olika former av stöd är bara några exempel på viktiga frågor. Ett fungerande skolsamfund behöver också en god elevvård och samarbete mellan hem och skola.

 

Det har inte förts någon nämnvärd diskussion om vad som krävs för att skolan idag ska kunna skapa jämlika förutsättningar för alla barn.

 

Vad betyder jämlikhet i dagens skola? Hur stöds olika typer av begåvningar?

Om vi vill att alla barn ska ges de bästa förutsättningarna att klara sig borde vi noggrant titta på hur jämlikheten förverkligas. Vi ska stöda, sporra och uppmuntra där det behövs. Men också erbjuda större utmaningar och möjligheter till mera krävande skolgång där det behövs.

 

 

Vill vi ha skolor som bygger på familjens socioekonomiska ställning eller på den enskilda familjens ambitionsnivå och insikt om vikten av god utbildning? Svaret borde vara ett rungande nej och därför borde vi titta på vad det idag betyder att skapa jämlika förutsättningar för alla.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00