Regeringen bygger luftslott

02.03.2017 kl. 15:10
Det ursprungliga syftet med vårdreformen var mer jämlik vård åt alla finländare, bättre samarbete mellan socialvård, bashälsovård och specialsjukvård samt lägre kostnader för vården. Enligt SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson verkar det som om inga av dessa målsättningar kommer att uppnås.

- Vården kommer inte att bli mer jämlik, utan snarare riskerar ojämlikheten öka mellan patienter som använder arbetsplatshälsovård och patienter som använder sig av landskapens vårdbolag. Valfrihetsmodellen kommer att göra det så gott som omöjligt att samarbeta mellan vårdformerna, vilket bland annat innebär sämre service för mindre bemedlade finländare. Och vad gäller kostnadsminskningen beräknas bara kostnaderna för olika ICT-investeringar överskrida de 3 miljarder regeringen påstått sig spara med reformen, säger Henriksson.

 

Henriksson undrar vad som blir bättre av att landskapen, som de facto ser ut att få ett väldigt begränsat självstyre, övertar ansvaret för hela social- o hälsovården

 

- Vad innebär det för människorna i kommunerna att så väsentliga delar av kommunernas uppgifter överförs till landskapen? Jo, det demokratiska inflytandet krymper och blir för vissa kommuners och därmed medborgares del i praktiken obefintligt. Med denna reform tar man ett stort steg bort från medborgarsamhället samtidigt som inga garantier för bättre service finns. Fortsättningsvis vore det enda kloka att ta time out med hela paketet tills alla bitar, också valfriheten och hur den ska se ut är klara.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30