Förtroende eller misstroende

27.02.2017 kl. 11:40



I fredags röstade riksdagen om kommunikations- och Ålandsminister Anne Berners förtroende, efter att misstroende väckts mot henne.

Grunden för misstroendet var skandalen med det statliga bolaget Finavias derivathandel åren 2009–2011. Dåvarande ledning i Finavia handlade – i strid med bolagets egna regler om riskhantering – med så kallade strukturerade räntederivat. Det hela slutade med en förlust på 34 miljoner euro. Pengar som i förlängningen var skattebetalarnas.

 

Den här händelsen är ytterst allvarlig och rutinerna behöver därför omedelbart ses över. Riksdagens revisionsutskott har därför grundligt granskat affären och kom för 10 dagar sedan med sitt betänkande. Utskottet leds av den kunniga och rutinerade, tidigare talmannen, Eero Heinäluoma och man höll 34 stycken möten i ärendet. Utskottets betänkande var enhälligt över regerings- och oppositionsgränsen och kom till två slutsatser:

 

1. Man förutsätter att regeringen vidtar åtgärder och utfärdar allmänna anvisningar om riskhanteringen i statsägda bolag.

2. Riksdagen förutsätter att regeringen före utgången av 2017 preciserar principerna för statens ägarstyrning, särskilt i fråga om bolag som helt ägs av staten.

 

Revisionsutskottet kom inte fram till att minister Anne Berner gjort några juridiska fel. Finavias styrelse byttes ut redan år 2012, tre år innan Berner tillträdde som minister. Först hösten 2015 beslöt den nya styrelsen i Finavia att väcka åtal mot den gamla styrelsen, som var ansvarig för derivathandeln. Beslutet att väcka åtal skedde efter omröstning i styrelsen. Men för att åtal skulle kunna väckas behövdes en extra bolagsstämma, något Berner som nytillträdd kommunikationsminister och ägarrepresentant, inte sammankallade till. Finavias styrelseordförande Riitta Tiuraniemi anklagade Berner för att styra beslutsfattandet och avgick i december 2015 i protest. Kort därefter återtog styrelsen sitt beslut om att åtala den tidigare styrelsen.

 

Statsrevisorerna slog i somras fast att Berner och kommunikationsministeriet på ett osakligt sätt hindrat Finavia att vidta rättsliga åtgärder mot den tidigare ledningen. Berner har tillbakavisat kritiken och sagt att hon inte idkat påtryckning.

 

Riksdagens revisionsutskott kom fram till att Berner inte gjort något fel. Eftersom utskottets betänkande var enhälligt och hela oppositionen stod bakom det blev jag rätt överraskad över att misstroende väcktes. Det man i praktiken sa med att göra så var ju att (det eniga) revisionsutskottet har fel.

 

Land skall med lag byggas, och nog måste vi ju lita på utskottens arbete, i synnerhet då de kommer fram till enhälliga betänkanden över partigränserna. Jag sitter inte i revisionsutskottet och har inte tillgång till mer eller annan information än de har. Det har ingen annan ledamot heller. Därför är det logiska att stöda utskottets slutsatser.

 

Jag har förståelse för att det politiskt är frestande att rösta för ett misstroende. Berners beslut om att dra in Y-tåget i västra Nyland har väckt, befogad, kritik. Hotet om att införa höga avgifter i förbindelsebåtstrafiken och bolagisera trafikleder har ytterligare tärt på ministerns trovärdighet. Men misstroendet som väcktes handlade inte om det, utan om hon gjort fel i Finavia. Det är viktigt att man inte blandar ihop sakerna.

 

Om man är missnöjd med regeringens politik borde man i stället väcka misstroende mot politiken och mot hela regeringen, inte inleda en häxjakt på enskild minister. För mig var beslutet mycket enkelt. Jag deltar inte i politiska häxjakter. Berner fick mitt och riksdagens fortsätta förtroende med rösterna 110–42.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15