Båtskatten som sjönk

19.02.2017 kl. 08:10


Under den senaste veckan har vi fått gläda oss åt regeringens beslut att avstå från den planerade båt- och motorcykelskatten

Det är självklart att en sådan här typ av vansinnig skatt inte överhuvudtaget borde ha föreslagits, vilket vi även från Svenska riksdagsgruppens sida poängterade senaste höst i samband med presentationen av vår alternativa budget. Vi får alltså vara glada över att nu även regeringens egna beräkningar visat att skatterna skulle ge dåligt med intäkter samt förorsaka störningar och arbetslöshet i båt- och motorcykelbranschen.

Människor i båtbranschen och båtfolk överlag var helt klart lättade och på gott humör när jag hade möjlighet att träffa en del under mässan i Helsingfors i onsdags. Det är bra att komma ihåg att Finnboats medlemskårs – det vill säga båttillverkarnas, varvens och branschhandelns - totalomsättning ifjol uppgick till över 500 miljoner euro och branschen sysselsatte totalt ca 3500 personer. Exporten till vårt västra grannland steg år 2016 till omkring 60 miljoner euro och därmed avancerade Sverige - liksom inom många andra branscher - till Finlands ledande exportmarknad. Nordens centrala roll för finländskt näringsliv är något vi alla måste komma ihåg att såväl påminna om som ständigt upprepa även i samband med debatter där vissa krafter vill försvaga det svenska språkets ställning i Finland.

Under år 2016 exporterades totalt 7716 båtar - vilket innebär en ökning på 13 % - till 36 olika länder. Nämnas kan även att hela båtbranschens euromässiga försäljning av produkter och tjänster inom Finland steg med 2 % och totalomsättningen med 3 %. Det är klart att den diskussion som från sommaren 2016 förts i båtaffärerna färgats och påverkats negativt av den förutspådda båt- och motorfordonsskatten - som nu alltså tack och lov inte blev av. Även om skatten inte blev av hann den påverka konsumenternas beteende negativt och minska den spirande inhemska tillväxten.

Vi bör kunna kräva att regeringen vid planerandet av olika reformer åtminstone för en stund skulle stanna upp och analysera och spegla de ifrågavarande åtgärderna i förhållande till det med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna allra viktigaste, det vill säga exportindustrins verksamhetsförutsättningar. Allt för ofta ser vi gammaldags sektorsvis politisk kohandel - istället för att genuint analysera beslutens verkliga dynamiska effekter. Låt oss österbottningar visa vägen för såväl strategiskt utvecklingsarbete som väl underbyggt politiskt beslutsfattande. Till detta hör även en ny insikt och verklig aktivitet för stärkande av primärnäringarna och lokalekonomin. Att konsumera inhemsk mat borde vara självklart. Sist men inte minst hoppas jag att så många som möjligt engagerar sig i kommunalvalet.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30