Kolumn

Båtskatten som sjönk

19.02.2017 kl. 08:10

Under den senaste veckan har vi fått gläda oss åt regeringens beslut att avstå från den planerade båt- och motorcykelskatten

Det är självklart att en sådan här typ av vansinnig skatt inte överhuvudtaget borde ha föreslagits, vilket vi även från Svenska riksdagsgruppens sida poängterade senaste höst i samband med presentationen av vår alternativa budget. Vi får alltså vara glada över att nu även regeringens egna beräkningar visat att skatterna skulle ge dåligt med intäkter samt förorsaka störningar och arbetslöshet i båt- och motorcykelbranschen.

Människor i båtbranschen och båtfolk överlag var helt klart lättade och på gott humör när jag hade möjlighet att träffa en del under mässan i Helsingfors i onsdags. Det är bra att komma ihåg att Finnboats medlemskårs – det vill säga båttillverkarnas, varvens och branschhandelns - totalomsättning ifjol uppgick till över 500 miljoner euro och branschen sysselsatte totalt ca 3500 personer. Exporten till vårt västra grannland steg år 2016 till omkring 60 miljoner euro och därmed avancerade Sverige - liksom inom många andra branscher - till Finlands ledande exportmarknad. Nordens centrala roll för finländskt näringsliv är något vi alla måste komma ihåg att såväl påminna om som ständigt upprepa även i samband med debatter där vissa krafter vill försvaga det svenska språkets ställning i Finland.

Under år 2016 exporterades totalt 7716 båtar - vilket innebär en ökning på 13 % - till 36 olika länder. Nämnas kan även att hela båtbranschens euromässiga försäljning av produkter och tjänster inom Finland steg med 2 % och totalomsättningen med 3 %. Det är klart att den diskussion som från sommaren 2016 förts i båtaffärerna färgats och påverkats negativt av den förutspådda båt- och motorfordonsskatten - som nu alltså tack och lov inte blev av. Även om skatten inte blev av hann den påverka konsumenternas beteende negativt och minska den spirande inhemska tillväxten.

Vi bör kunna kräva att regeringen vid planerandet av olika reformer åtminstone för en stund skulle stanna upp och analysera och spegla de ifrågavarande åtgärderna i förhållande till det med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna allra viktigaste, det vill säga exportindustrins verksamhetsförutsättningar. Allt för ofta ser vi gammaldags sektorsvis politisk kohandel - istället för att genuint analysera beslutens verkliga dynamiska effekter. Låt oss österbottningar visa vägen för såväl strategiskt utvecklingsarbete som väl underbyggt politiskt beslutsfattande. Till detta hör även en ny insikt och verklig aktivitet för stärkande av primärnäringarna och lokalekonomin. Att konsumera inhemsk mat borde vara självklart. Sist men inte minst hoppas jag att så många som möjligt engagerar sig i kommunalvalet.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15