Bostadsstöd för fastländska studerande på Åland

18.02.2017 kl. 07:27
Läget kring fastländska studerande på Ålands framtida bostadsstöd har en tid varit oklart. Det oklara läget har uppkommit på grund av att regeringen gör en helhetsreform av studiestödet som bl.a. innebär att studerande flyttas till det allmänna bostadsbidraget.

Hela ändringen är en jättereform som varit omstridd. Då man berett den verkar det som om man inte hunnit tänka igenom att lagändringen också får konsekvenser på fastländska studerande på Åland. Ena har det gått för fort i lagberedningen, eller så har Ålandskunskapen inte varit tillräcklig i ministerierna. Båda två orsaker är lika allvarliga eftersom man satt studerande, som borde få koncentrera sig på sina studier, i onödig osäkerhet.

 

Under riksdagsbehandlingen i november ställdes frågan till ministerietjänstemännen hur lagändringen, som ska träda i kraft 1.8.2017, påverkar fastländska studerande på Åland och hur man ska se till att de studeranden inte blir utan stöd. Det var uppenbart att man inte tänkt på den saken klart. Landskapsregeringen gav ett utlåtande med förslag på lösning till riksdagens kulturutskott och Svenska riksdagsgruppens medlem i utskottet Mikaela Nylander föreslog konkreta lösningar.

 

Tjänstemännen sa dock att de lösningarna inte var gångbara, utan lovade i stället att återkomma med ett nytt förslag, en lagändring, efter att man diskuterat med landskapsregeringen. Det skrevs därför in ett stycke om Åland i beslutet som avslutas med: ”Kulturutskottet anser det ytterst angeläget att trygga möjligheterna för ungdomar från Fastlandsfinland att få stöd för sitt boende när de studerar på Åland innan reformen träder i kraft den 1 augusti 2017.”

 

På grund av att ansökningen till skolorna öppnas snart kan man dock inte vänta tills i sommar tills att man gör ändringen. Det är viktigt att man skapar klarhet i den här frågan så snabbt som möjligt för att det inte ska påverka studerandes studieval.

 

Av den här anledningen har jag haft regelbunden kontakt med undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, som delar behörigheten kring frågan, för att försäkra mig om att saken avancerar i beredningen enligt de avgivna löftena. Man lovade i januari att man jobbar för att lösa det så snabbt som möjligt och nu i onsdags, 15.2, sa undervisningsministeriet att man inom två veckor kommer ha ett gemensamt möte mellan social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet för att då få saken vidare. Då vi sedan får förslaget om lagändring till riksdagen väntar sannolikt en mycket snabb och odramatisk behandling så att allt snabbt blir klart.

 

Enligt undervisningsministeriet har beredningen dragit ut lite på tiden för att försäkra att ingen grupp ska falla mellan stolorna, ex. om det finns studerande som äger sin bostad. Man har också sagt att man vill försäkra sig om att stödet fungerar ihop med andra stöd och att det inte uppstår problem med det, vilket naturligtvis är bra.

 

För egen del har jag ändå poängterat att det är mycket bråttom med saken eftersom man inte kan ha studerande att leva i osäkerhet kring detta. Jag har också fått löften om att ministeriet ska ge en kommunikation om saken på sin hemsida, även om lagen inte är godkänd, så fort som möjligt för att skingra osäkerheten. Man har lovat att så ska göras bara man fattat beslut.

 

Det är viktigt att det beslutet nu sker så snabbt som man lovat. Fastländska studerande på Åland, och potentiella sökande, måste naturligtvis få ett klart besked om att de så klart också fortsättningsvis får bostadsstöd för studier på Åland. Ministerierna behöver också ta lärdom av det här fallet så att det inte händer på nytt i andra frågor.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00