Bostadsstöd för fastländska studerande på Åland

18.02.2017 kl. 07:27
Läget kring fastländska studerande på Ålands framtida bostadsstöd har en tid varit oklart. Det oklara läget har uppkommit på grund av att regeringen gör en helhetsreform av studiestödet som bl.a. innebär att studerande flyttas till det allmänna bostadsbidraget.

Hela ändringen är en jättereform som varit omstridd. Då man berett den verkar det som om man inte hunnit tänka igenom att lagändringen också får konsekvenser på fastländska studerande på Åland. Ena har det gått för fort i lagberedningen, eller så har Ålandskunskapen inte varit tillräcklig i ministerierna. Båda två orsaker är lika allvarliga eftersom man satt studerande, som borde få koncentrera sig på sina studier, i onödig osäkerhet.

 

Under riksdagsbehandlingen i november ställdes frågan till ministerietjänstemännen hur lagändringen, som ska träda i kraft 1.8.2017, påverkar fastländska studerande på Åland och hur man ska se till att de studeranden inte blir utan stöd. Det var uppenbart att man inte tänkt på den saken klart. Landskapsregeringen gav ett utlåtande med förslag på lösning till riksdagens kulturutskott och Svenska riksdagsgruppens medlem i utskottet Mikaela Nylander föreslog konkreta lösningar.

 

Tjänstemännen sa dock att de lösningarna inte var gångbara, utan lovade i stället att återkomma med ett nytt förslag, en lagändring, efter att man diskuterat med landskapsregeringen. Det skrevs därför in ett stycke om Åland i beslutet som avslutas med: ”Kulturutskottet anser det ytterst angeläget att trygga möjligheterna för ungdomar från Fastlandsfinland att få stöd för sitt boende när de studerar på Åland innan reformen träder i kraft den 1 augusti 2017.”

 

På grund av att ansökningen till skolorna öppnas snart kan man dock inte vänta tills i sommar tills att man gör ändringen. Det är viktigt att man skapar klarhet i den här frågan så snabbt som möjligt för att det inte ska påverka studerandes studieval.

 

Av den här anledningen har jag haft regelbunden kontakt med undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, som delar behörigheten kring frågan, för att försäkra mig om att saken avancerar i beredningen enligt de avgivna löftena. Man lovade i januari att man jobbar för att lösa det så snabbt som möjligt och nu i onsdags, 15.2, sa undervisningsministeriet att man inom två veckor kommer ha ett gemensamt möte mellan social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet för att då få saken vidare. Då vi sedan får förslaget om lagändring till riksdagen väntar sannolikt en mycket snabb och odramatisk behandling så att allt snabbt blir klart.

 

Enligt undervisningsministeriet har beredningen dragit ut lite på tiden för att försäkra att ingen grupp ska falla mellan stolorna, ex. om det finns studerande som äger sin bostad. Man har också sagt att man vill försäkra sig om att stödet fungerar ihop med andra stöd och att det inte uppstår problem med det, vilket naturligtvis är bra.

 

För egen del har jag ändå poängterat att det är mycket bråttom med saken eftersom man inte kan ha studerande att leva i osäkerhet kring detta. Jag har också fått löften om att ministeriet ska ge en kommunikation om saken på sin hemsida, även om lagen inte är godkänd, så fort som möjligt för att skingra osäkerheten. Man har lovat att så ska göras bara man fattat beslut.

 

Det är viktigt att det beslutet nu sker så snabbt som man lovat. Fastländska studerande på Åland, och potentiella sökande, måste naturligtvis få ett klart besked om att de så klart också fortsättningsvis får bostadsstöd för studier på Åland. Ministerierna behöver också ta lärdom av det här fallet så att det inte händer på nytt i andra frågor.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35