Bostadsstöd för fastländska studerande på Åland

18.02.2017 kl. 07:27
Läget kring fastländska studerande på Ålands framtida bostadsstöd har en tid varit oklart. Det oklara läget har uppkommit på grund av att regeringen gör en helhetsreform av studiestödet som bl.a. innebär att studerande flyttas till det allmänna bostadsbidraget.

Hela ändringen är en jättereform som varit omstridd. Då man berett den verkar det som om man inte hunnit tänka igenom att lagändringen också får konsekvenser på fastländska studerande på Åland. Ena har det gått för fort i lagberedningen, eller så har Ålandskunskapen inte varit tillräcklig i ministerierna. Båda två orsaker är lika allvarliga eftersom man satt studerande, som borde få koncentrera sig på sina studier, i onödig osäkerhet.

 

Under riksdagsbehandlingen i november ställdes frågan till ministerietjänstemännen hur lagändringen, som ska träda i kraft 1.8.2017, påverkar fastländska studerande på Åland och hur man ska se till att de studeranden inte blir utan stöd. Det var uppenbart att man inte tänkt på den saken klart. Landskapsregeringen gav ett utlåtande med förslag på lösning till riksdagens kulturutskott och Svenska riksdagsgruppens medlem i utskottet Mikaela Nylander föreslog konkreta lösningar.

 

Tjänstemännen sa dock att de lösningarna inte var gångbara, utan lovade i stället att återkomma med ett nytt förslag, en lagändring, efter att man diskuterat med landskapsregeringen. Det skrevs därför in ett stycke om Åland i beslutet som avslutas med: ”Kulturutskottet anser det ytterst angeläget att trygga möjligheterna för ungdomar från Fastlandsfinland att få stöd för sitt boende när de studerar på Åland innan reformen träder i kraft den 1 augusti 2017.”

 

På grund av att ansökningen till skolorna öppnas snart kan man dock inte vänta tills i sommar tills att man gör ändringen. Det är viktigt att man skapar klarhet i den här frågan så snabbt som möjligt för att det inte ska påverka studerandes studieval.

 

Av den här anledningen har jag haft regelbunden kontakt med undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, som delar behörigheten kring frågan, för att försäkra mig om att saken avancerar i beredningen enligt de avgivna löftena. Man lovade i januari att man jobbar för att lösa det så snabbt som möjligt och nu i onsdags, 15.2, sa undervisningsministeriet att man inom två veckor kommer ha ett gemensamt möte mellan social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet för att då få saken vidare. Då vi sedan får förslaget om lagändring till riksdagen väntar sannolikt en mycket snabb och odramatisk behandling så att allt snabbt blir klart.

 

Enligt undervisningsministeriet har beredningen dragit ut lite på tiden för att försäkra att ingen grupp ska falla mellan stolorna, ex. om det finns studerande som äger sin bostad. Man har också sagt att man vill försäkra sig om att stödet fungerar ihop med andra stöd och att det inte uppstår problem med det, vilket naturligtvis är bra.

 

För egen del har jag ändå poängterat att det är mycket bråttom med saken eftersom man inte kan ha studerande att leva i osäkerhet kring detta. Jag har också fått löften om att ministeriet ska ge en kommunikation om saken på sin hemsida, även om lagen inte är godkänd, så fort som möjligt för att skingra osäkerheten. Man har lovat att så ska göras bara man fattat beslut.

 

Det är viktigt att det beslutet nu sker så snabbt som man lovat. Fastländska studerande på Åland, och potentiella sökande, måste naturligtvis få ett klart besked om att de så klart också fortsättningsvis får bostadsstöd för studier på Åland. Ministerierna behöver också ta lärdom av det här fallet så att det inte händer på nytt i andra frågor.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15