Klokt att begrava dödfödda projekt

16.02.2017 kl. 10:24
Regeringens beslut att begrava båt- och motorcykelskatterna var det enda rätta. Svenska riksdagsgruppen föreslog redan i höstas i sin alternativbudget att förslaget skrotas och har fortsatt sin argumentation under hela vintern. Nu insåg också regeringen äntligen att de bägge skatterna faller på sin egen orimlighet.

Båda utkasten till skattelagar, beredda under tjänsteansvar, var häpnadsväckande läsning. Regeringen erkände öppet att skatterna skulle minska på efterfrågan på båtar och motorcyklar, skada den ekonomiska aktiviteten i dessa branscher och även minska antalet jobb! Inte lite sagt av en regering, som samtidigt vill skapa 110 000 nya jobb.
Därtill hade skatten blivit tung och dyr att administrera och bära upp och inte ens gett de skatteintäkter man eftersträvade – snarare orsakat ett bortfall. Inte att undra på att nästan alla utlåtanden som Finansministeriet fick in var direkt dräpande för förslagen.

Också om regeringen förtjänar en eloge för att den drog öronen åt sig och avstod från planerna kvarstår frågan varför dödfödda projekt som dessa alls startas?
Det kan inte räcka som orsak att Sannfinländarna i ett infall av primitiv avundsjuka förklarade att man vill börja beskatta ”herrarnas lustskonare och yuppieskotrar”.

Redan en tidig, elementär konsekvensbedömning av båt- och motorcykelskatterna hade visat att de mest drabbar den vanliga medelklassens alldeles vanliga båtar och hojar. Vilket säkert också sedermera märktes i e-postflödet till mina kolleger i regeringspartierna.


Båt- och motorcykelskatterna är nu de senaste i raden på regeringsprojekt som kapsejsat. Det är ändå politiskt klokt att kunna backa – såsom med skärgårdens förbindelsbåtsavgifter – om fakta och förnuft så entydigt talar emot.


Nu kunde regeringen äntligen börja koncentrera sig på de verkligt stora frågorna i samhället istället för att pyssla med symbolfrågor som de ovan nämnda. De 110 000 nya jobben och en sysselsättningsgrad på 72 procent är fosterländska mål vi alla kan stöda.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00