Klokt att begrava dödfödda projekt

16.02.2017 kl. 10:24
Regeringens beslut att begrava båt- och motorcykelskatterna var det enda rätta. Svenska riksdagsgruppen föreslog redan i höstas i sin alternativbudget att förslaget skrotas och har fortsatt sin argumentation under hela vintern. Nu insåg också regeringen äntligen att de bägge skatterna faller på sin egen orimlighet.

Båda utkasten till skattelagar, beredda under tjänsteansvar, var häpnadsväckande läsning. Regeringen erkände öppet att skatterna skulle minska på efterfrågan på båtar och motorcyklar, skada den ekonomiska aktiviteten i dessa branscher och även minska antalet jobb! Inte lite sagt av en regering, som samtidigt vill skapa 110 000 nya jobb.
Därtill hade skatten blivit tung och dyr att administrera och bära upp och inte ens gett de skatteintäkter man eftersträvade – snarare orsakat ett bortfall. Inte att undra på att nästan alla utlåtanden som Finansministeriet fick in var direkt dräpande för förslagen.

Också om regeringen förtjänar en eloge för att den drog öronen åt sig och avstod från planerna kvarstår frågan varför dödfödda projekt som dessa alls startas?
Det kan inte räcka som orsak att Sannfinländarna i ett infall av primitiv avundsjuka förklarade att man vill börja beskatta ”herrarnas lustskonare och yuppieskotrar”.

Redan en tidig, elementär konsekvensbedömning av båt- och motorcykelskatterna hade visat att de mest drabbar den vanliga medelklassens alldeles vanliga båtar och hojar. Vilket säkert också sedermera märktes i e-postflödet till mina kolleger i regeringspartierna.


Båt- och motorcykelskatterna är nu de senaste i raden på regeringsprojekt som kapsejsat. Det är ändå politiskt klokt att kunna backa – såsom med skärgårdens förbindelsbåtsavgifter – om fakta och förnuft så entydigt talar emot.


Nu kunde regeringen äntligen börja koncentrera sig på de verkligt stora frågorna i samhället istället för att pyssla med symbolfrågor som de ovan nämnda. De 110 000 nya jobben och en sysselsättningsgrad på 72 procent är fosterländska mål vi alla kan stöda.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35