Den som vill minst ska inte definiera familjepolitiken

15.02.2017 kl. 11:07
På Hanaholmens seminarium idag förde SFP:s riksdagsledamot Mikaela Nylander fram SFP:s familjepolitiska helhetsreform, som innefattar 6+6+6 modellen, en halvering av hemvårdsstödet och fyra timmar avgiftsfri småbanspedagogik för barn som fyllt tre år.

Nylander oroar sig för att den sittande regeringen inte kommer att reformera familjepolitiken så att den tryggar jämställdhet, förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, höjer sysselsättningen och sporrar pappor till att utnyttja föräldraledigheterna.

 

- Jag hoppas det inte är den sannfinländska synen på jämställdhet som styr regeringens familjepolitiska linje. Speciellt Samlingspartiets ministrar har sagt sig vara för en mer jämställd modell, även om det inte verkar vinna stöd hos regeringskumpanerna, säger Nylander.

 

Utrikesminister Timo Soini skriver i ett pressmeddelande i söndags att regeringen inte kommer att röra familjeledigheterna, eftersom familjer behöver stöd och uppmuntran - inte påbud och förmynderi från samhällets sida. Nylander menar att utrikesministern fått något om bakfoten.

 

- Den 6+6+6-modell som SFP förespråkat skulle åtgärda exakt det som utrikesministern påstår sig efterlysa, det vill säga mindre förmynderi från statens håll. I dagens läge bestämmer staten att mammorna är hemma med barnen, medan det i vår modell skulle vara familjen själv som fick bestämma hur man sköter familjeledigheten.

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00