Vasa län och Västerbotten

12.02.2017 kl. 10:31
Det har varit mycket stimulerande att under en lång tid i ­olika former få arbeta med samverkan över ­Kvarken – ­under de två senaste åren bland annat som styrelse­ordförande för Kvarkenrådet som är ett nordiskt gräns­regionalt samarbetsforum för de tre österbottniska land­skapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige.

Kvarkenrådet – som i praktiken alltså omfattar gamla ­Vasa län och motsvarande område på svenska sidan – är även ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala sam­arbetsorgan.

Kvarkenregionen omfattar några av de mest utvecklade­ områdena i norra Skandinavien, med hög tillväxt­potential, mångsidiga näringar, exceptionellt hög industriell förädlings­grad, exportindustri samt betydande befolknings­tillväxt. Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för konkret samverkan över riksgränsen och ta tillvara den ­gemensamma historia, traditioner och framför allt med tanke på framtidens kritiska massa och kapacitet som finns i Kvarken­regionen.

Konkret har arbetet lett till bland annat bildandet av världens andra gränsöverskridande­ hamnbolag Kvarken Ports och ett gemensamt rederi för upprätthållande av Kvarken­trafiken ägt av Vasa stad och Umeå kommun. Dessutom siktar man i Kvarkenregionen på att ta sam­arbetet ett steg längre och grunda ett EGTS område för gränsöverskridande samverkan.

Detta skulle ge oss specialstatus inom EU och större möjlig­heter att agera direkt gentemot Bryssel. Kvarkenrådet har också aktivt sporrat till allt från folklig samverkan till högskolesamarbete över gränserna och fått världsledande bolag av olika storlek att delta aktivt i samarbetsprojekten.

Genom Kvarkenrådets långsiktiga arbete kring att utveckla­ de gränsöverskridande kommunikationerna har även Europa på allvar fått upp ögonen för den potential som finns i de arktiska regionerna. Vi ska se till att Kvarken­regionen är i fokus när Finland handhar ordförandeskapet för Arktiska rådet.

Kvarkenrådets arbete har också uppmärksammats på den europeiska arenan genom att projektet Midway Alignment vann det prestigefyllda Sail of Papenburg priset år 2016, som delas ut av Association of European Border Regions AEBR för enastående prestationer för det gränsöverskridande samarbetet i Europa.

I och med bland annat det statliga stöd på 25 miljoner som vi jobbade fram går finansieringsmodellen för nya Kvarkenfärjan från klarhet till klarhet och vi torde kunna sätta in beställningen för färjebygget redan nästa år.

Att våra svenska vänner gärna samverkar med oss österbottningar får också ses som ett erkännande för att vi här gjort en hel del rätt under senaste årtionden.

Även stats­minister Juha Sipilä sällade sig i veckan till skaran av ledande politiker som offentligt konstaterat att om ­hela landet hade samma sysselsättningsgrad som Öster­botten så skulle vi egentligen inte ha några större behov av balanseringsåtgärder.

Tack för den kommentaren – vi vet – men logiken blir nog väldigt haltande när man tänker på hur aktivt våra ledande regeringspartier arbetade för att förbjuda Vasa centralsjukhus från att utvecklas optimalt. Om man har ett område som klarar sig väl i en global konkurrens och samtidigt bidrar till att hålla övriga landskap ekonomiskt flytande så ska man ­inte sätta käppar i hjulen med kortsiktiga partipolitiska glasögon på näsan.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som redan under­tecknat medborgarinitiativet för fulljour vid Vasa centralsjukhus. Arbetet för att försvara och framför allt utveckla VCS fortgår med full kraft – det kan jag garantera.

På tal om Kvarkenregionen: Vår främsta vänort Umeå har en befolkning på 120 000 invånare och Sveriges ­bästa ­universitetssjukhus. Låt oss åstadkomma samma i Vasa­regionen!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35