Vasa län och Västerbotten

12.02.2017 kl. 10:31
Det har varit mycket stimulerande att under en lång tid i ­olika former få arbeta med samverkan över ­Kvarken – ­under de två senaste åren bland annat som styrelse­ordförande för Kvarkenrådet som är ett nordiskt gräns­regionalt samarbetsforum för de tre österbottniska land­skapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige.

Kvarkenrådet – som i praktiken alltså omfattar gamla ­Vasa län och motsvarande område på svenska sidan – är även ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala sam­arbetsorgan.

Kvarkenregionen omfattar några av de mest utvecklade­ områdena i norra Skandinavien, med hög tillväxt­potential, mångsidiga näringar, exceptionellt hög industriell förädlings­grad, exportindustri samt betydande befolknings­tillväxt. Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för konkret samverkan över riksgränsen och ta tillvara den ­gemensamma historia, traditioner och framför allt med tanke på framtidens kritiska massa och kapacitet som finns i Kvarken­regionen.

Konkret har arbetet lett till bland annat bildandet av världens andra gränsöverskridande­ hamnbolag Kvarken Ports och ett gemensamt rederi för upprätthållande av Kvarken­trafiken ägt av Vasa stad och Umeå kommun. Dessutom siktar man i Kvarkenregionen på att ta sam­arbetet ett steg längre och grunda ett EGTS område för gränsöverskridande samverkan.

Detta skulle ge oss specialstatus inom EU och större möjlig­heter att agera direkt gentemot Bryssel. Kvarkenrådet har också aktivt sporrat till allt från folklig samverkan till högskolesamarbete över gränserna och fått världsledande bolag av olika storlek att delta aktivt i samarbetsprojekten.

Genom Kvarkenrådets långsiktiga arbete kring att utveckla­ de gränsöverskridande kommunikationerna har även Europa på allvar fått upp ögonen för den potential som finns i de arktiska regionerna. Vi ska se till att Kvarken­regionen är i fokus när Finland handhar ordförandeskapet för Arktiska rådet.

Kvarkenrådets arbete har också uppmärksammats på den europeiska arenan genom att projektet Midway Alignment vann det prestigefyllda Sail of Papenburg priset år 2016, som delas ut av Association of European Border Regions AEBR för enastående prestationer för det gränsöverskridande samarbetet i Europa.

I och med bland annat det statliga stöd på 25 miljoner som vi jobbade fram går finansieringsmodellen för nya Kvarkenfärjan från klarhet till klarhet och vi torde kunna sätta in beställningen för färjebygget redan nästa år.

Att våra svenska vänner gärna samverkar med oss österbottningar får också ses som ett erkännande för att vi här gjort en hel del rätt under senaste årtionden.

Även stats­minister Juha Sipilä sällade sig i veckan till skaran av ledande politiker som offentligt konstaterat att om ­hela landet hade samma sysselsättningsgrad som Öster­botten så skulle vi egentligen inte ha några större behov av balanseringsåtgärder.

Tack för den kommentaren – vi vet – men logiken blir nog väldigt haltande när man tänker på hur aktivt våra ledande regeringspartier arbetade för att förbjuda Vasa centralsjukhus från att utvecklas optimalt. Om man har ett område som klarar sig väl i en global konkurrens och samtidigt bidrar till att hålla övriga landskap ekonomiskt flytande så ska man ­inte sätta käppar i hjulen med kortsiktiga partipolitiska glasögon på näsan.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som redan under­tecknat medborgarinitiativet för fulljour vid Vasa centralsjukhus. Arbetet för att försvara och framför allt utveckla VCS fortgår med full kraft – det kan jag garantera.

På tal om Kvarkenregionen: Vår främsta vänort Umeå har en befolkning på 120 000 invånare och Sveriges ­bästa ­universitetssjukhus. Låt oss åstadkomma samma i Vasa­regionen!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00