Vasa län och Västerbotten

12.02.2017 kl. 10:31
Det har varit mycket stimulerande att under en lång tid i ­olika former få arbeta med samverkan över ­Kvarken – ­under de två senaste åren bland annat som styrelse­ordförande för Kvarkenrådet som är ett nordiskt gräns­regionalt samarbetsforum för de tre österbottniska land­skapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige.

Kvarkenrådet – som i praktiken alltså omfattar gamla ­Vasa län och motsvarande område på svenska sidan – är även ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala sam­arbetsorgan.

Kvarkenregionen omfattar några av de mest utvecklade­ områdena i norra Skandinavien, med hög tillväxt­potential, mångsidiga näringar, exceptionellt hög industriell förädlings­grad, exportindustri samt betydande befolknings­tillväxt. Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för konkret samverkan över riksgränsen och ta tillvara den ­gemensamma historia, traditioner och framför allt med tanke på framtidens kritiska massa och kapacitet som finns i Kvarken­regionen.

Konkret har arbetet lett till bland annat bildandet av världens andra gränsöverskridande­ hamnbolag Kvarken Ports och ett gemensamt rederi för upprätthållande av Kvarken­trafiken ägt av Vasa stad och Umeå kommun. Dessutom siktar man i Kvarkenregionen på att ta sam­arbetet ett steg längre och grunda ett EGTS område för gränsöverskridande samverkan.

Detta skulle ge oss specialstatus inom EU och större möjlig­heter att agera direkt gentemot Bryssel. Kvarkenrådet har också aktivt sporrat till allt från folklig samverkan till högskolesamarbete över gränserna och fått världsledande bolag av olika storlek att delta aktivt i samarbetsprojekten.

Genom Kvarkenrådets långsiktiga arbete kring att utveckla­ de gränsöverskridande kommunikationerna har även Europa på allvar fått upp ögonen för den potential som finns i de arktiska regionerna. Vi ska se till att Kvarken­regionen är i fokus när Finland handhar ordförandeskapet för Arktiska rådet.

Kvarkenrådets arbete har också uppmärksammats på den europeiska arenan genom att projektet Midway Alignment vann det prestigefyllda Sail of Papenburg priset år 2016, som delas ut av Association of European Border Regions AEBR för enastående prestationer för det gränsöverskridande samarbetet i Europa.

I och med bland annat det statliga stöd på 25 miljoner som vi jobbade fram går finansieringsmodellen för nya Kvarkenfärjan från klarhet till klarhet och vi torde kunna sätta in beställningen för färjebygget redan nästa år.

Att våra svenska vänner gärna samverkar med oss österbottningar får också ses som ett erkännande för att vi här gjort en hel del rätt under senaste årtionden.

Även stats­minister Juha Sipilä sällade sig i veckan till skaran av ledande politiker som offentligt konstaterat att om ­hela landet hade samma sysselsättningsgrad som Öster­botten så skulle vi egentligen inte ha några större behov av balanseringsåtgärder.

Tack för den kommentaren – vi vet – men logiken blir nog väldigt haltande när man tänker på hur aktivt våra ledande regeringspartier arbetade för att förbjuda Vasa centralsjukhus från att utvecklas optimalt. Om man har ett område som klarar sig väl i en global konkurrens och samtidigt bidrar till att hålla övriga landskap ekonomiskt flytande så ska man ­inte sätta käppar i hjulen med kortsiktiga partipolitiska glasögon på näsan.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som redan under­tecknat medborgarinitiativet för fulljour vid Vasa centralsjukhus. Arbetet för att försvara och framför allt utveckla VCS fortgår med full kraft – det kan jag garantera.

På tal om Kvarkenregionen: Vår främsta vänort Umeå har en befolkning på 120 000 invånare och Sveriges ­bästa ­universitetssjukhus. Låt oss åstadkomma samma i Vasa­regionen!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00