Framtidens kommun

10.02.2017 kl. 10:25



Kommunerna i Finland står inför en omvälvande förändring. Social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen från och med 2019.

Det betyder att ungefär hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter, likaså nästan hälften av det totala antalet anställda i kommunerna, och ca hälften av kommunens budget flyttas över till landskapen.

Kommunen är den del av den offentliga förvaltningen som är närmast oss invånare. Den är den miljö där invånarna lever, bor och är verksamma. Därför har kommunen de bästa förutsättningarna att skapa samhörighet,  erbjuda service och en trivsam boendemiljö. Framtidens kommun ska inte enbart producera tjänster, utan också främja den lokala livskraften och välfärden. Kommunens invånare ska ges möjlighet att själva vara med och skapa sin framtid. Vi behöver ta i bruk nya sätt, vid sidan av kommunalvalet, för kommuninvånarna att vara med och påverka beslutsfattandet i kommunerna.

I och med landskaps- och vårdreformen ändrar kommunens roll. Trots att ansvaret för social- och hälsovården flyttar över till landskapen finns det fortfarande många viktiga uppgifter kvar i kommunen, så som exempelvis dagvård och utbildning, boende och miljö, kultur och fritid, turism och utveckling, samt näringslivsfrågor. Kommunerna står inför en unik möjlighet att utveckla sin verksamhet. Som självstyrande enheter kommer kommunerna att vara centrala aktörer i det finländska samhället också i framtiden.

Skolan och småbarnspedagogiken kommer att vara den största sektorn och en av de absolut viktigaste uppgifterna för framtidens kommun. Det blir ändå nödvändigt för kommunerna att klargöra vad kommunen ska och vill göra, samt vilka åtgärder den vidtar för att främja välfärden. Min åsikt är att näringslivsfrågor och allmän utveckling av samhället så som planering, byggandet av infrastruktur, satsning på turism etc. kommer att få större utrymme och tyngd.

Kommunen kan inom sitt område på flera olika sätt främja näringsverksamheten och sysselsättningen. Till denna helhet hör bland annat markplanering, bostadspolitik, organisering av kollektivtrafiken, upphandling och att allmänt skapa förutsättningar för näringslivsverksamhet. I samtliga uppgifter finns det ett stort antal  andra aktörer som kommunen kan och bör samarbeta med.

De här frågorna har en parlamentarisk arbetsgrupp under ledning av minister Vehviläinen funderat på under det senaste året. Jag har haft förmånen att vara med som representant för Svenska riksdagsgruppen. Arbetsgruppen gav en mellanrapport den 7.2, men arbetet fortsätter.

Hur framtidens kommun ska se ut besluts dels i riksdagen, men i ännu större utsträckning av kommunen själv. Den 9.4.2017 hålls kommunalval. Där kan alla röstberättigade vara med och påverka sin närmiljö genom att själv ställa upp som kandidat eller genom att rösta. Framtidens kommun ska byggas och formas av de som väljs in i fullmäktigeförsamlingarna i våra kommuner. Därför är valet extra viktigt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppfanförande 22.9.2010

Gruppanförande i demokratidebatten
23.09.2010 kl. 10:45

Gruppanförande 14.9.2010

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2011, hållet av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos
14.09.2010 kl. 14:50

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25

Gruppanförande 26.5

Gruppanförande i remissdebatten om ändring av grundlagen
26.05.2010 kl. 15:30