Framtidens kommun

10.02.2017 kl. 10:25



Kommunerna i Finland står inför en omvälvande förändring. Social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen från och med 2019.

Det betyder att ungefär hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter, likaså nästan hälften av det totala antalet anställda i kommunerna, och ca hälften av kommunens budget flyttas över till landskapen.

Kommunen är den del av den offentliga förvaltningen som är närmast oss invånare. Den är den miljö där invånarna lever, bor och är verksamma. Därför har kommunen de bästa förutsättningarna att skapa samhörighet,  erbjuda service och en trivsam boendemiljö. Framtidens kommun ska inte enbart producera tjänster, utan också främja den lokala livskraften och välfärden. Kommunens invånare ska ges möjlighet att själva vara med och skapa sin framtid. Vi behöver ta i bruk nya sätt, vid sidan av kommunalvalet, för kommuninvånarna att vara med och påverka beslutsfattandet i kommunerna.

I och med landskaps- och vårdreformen ändrar kommunens roll. Trots att ansvaret för social- och hälsovården flyttar över till landskapen finns det fortfarande många viktiga uppgifter kvar i kommunen, så som exempelvis dagvård och utbildning, boende och miljö, kultur och fritid, turism och utveckling, samt näringslivsfrågor. Kommunerna står inför en unik möjlighet att utveckla sin verksamhet. Som självstyrande enheter kommer kommunerna att vara centrala aktörer i det finländska samhället också i framtiden.

Skolan och småbarnspedagogiken kommer att vara den största sektorn och en av de absolut viktigaste uppgifterna för framtidens kommun. Det blir ändå nödvändigt för kommunerna att klargöra vad kommunen ska och vill göra, samt vilka åtgärder den vidtar för att främja välfärden. Min åsikt är att näringslivsfrågor och allmän utveckling av samhället så som planering, byggandet av infrastruktur, satsning på turism etc. kommer att få större utrymme och tyngd.

Kommunen kan inom sitt område på flera olika sätt främja näringsverksamheten och sysselsättningen. Till denna helhet hör bland annat markplanering, bostadspolitik, organisering av kollektivtrafiken, upphandling och att allmänt skapa förutsättningar för näringslivsverksamhet. I samtliga uppgifter finns det ett stort antal  andra aktörer som kommunen kan och bör samarbeta med.

De här frågorna har en parlamentarisk arbetsgrupp under ledning av minister Vehviläinen funderat på under det senaste året. Jag har haft förmånen att vara med som representant för Svenska riksdagsgruppen. Arbetsgruppen gav en mellanrapport den 7.2, men arbetet fortsätter.

Hur framtidens kommun ska se ut besluts dels i riksdagen, men i ännu större utsträckning av kommunen själv. Den 9.4.2017 hålls kommunalval. Där kan alla röstberättigade vara med och påverka sin närmiljö genom att själv ställa upp som kandidat eller genom att rösta. Framtidens kommun ska byggas och formas av de som väljs in i fullmäktigeförsamlingarna i våra kommuner. Därför är valet extra viktigt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45