Tingsrättformen borde skrotas

13.02.2017 kl. 11:18
Riksdagen höll förra veckan remissdebatt om regeringens förslag till tingsrättsreform. Enligt förslaget blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten i hela landet som blir kvar med svenska som förvaltningsspråk.

Borgå och Raseborgs tingsrätter föreslås dras in, medan Jakobstad, Kimitoön, Kyrkslätt och Kristinestad föreslås bli av med sammanträdesplatserna. Vasa tingsrätt föreslås i sin tur byta förvaltningsspråk från svenska till finska. Förslaget går fram som en slåttermaskin mot de svenskspråkiga rättsstrukturerna och är ytterst allvarlig.

 

Motiven med reformen är framförallt två. Dels vill man skapa strakare administrativa center för att trygga rättssäkerheten. Dels vill man spara pengar. Reformen tros kunna spara sammanlagt sju miljoner euro på årsbasis. Enligt mig är det väldigt lite pengar i relation till de enorma förändringar det får på ett tingsrättsnätverk som inte ens hunnit utvärdera reformen innan. Justitieminister Jari Lindström bedyrade i plenisalen, på mina och många andra kollegors frågor, att de svenskspråkiga rättigheterna inte kommer att försämras och att regeringen tar språkfrågorna på största allvar. Tyvärr känns det inte så. För den konspiratoriskt lagde kunde det nästan se ut som om man medvetet vill gå åt de svenskspråkiga strukturerna.

 

För hur förklarar man annars att enspråkiga Kauhava, med färre antal mål än närliggande tvåspråkiga Jakobstad får ha kvar sin sammanträdesplats, medan Jakobstad förlorar sin. Hur förklarar man att man kommit till slutsatsen att man räddar tre ytterligare tingsrätter, men inte Raseborgs, gentemot ursprungsförslaget. Kajanalands tingsrätt (75 000 invånare), Kymmenedalens tingsrätt (173 000 invånare) och Egentliga Tavastlands tingsrätt (175 000 invånare) föreslås räddas, men inte Västra Nylands tingsrätt (173 000 invånare). Det är klart att man kan förklara förslaget med regionalpolitik och att de andra orterna har starka politiker i regeringsställning. Men, en regering behöver också kunna se saker i ett bredare perspektiv om den har hela landets bästa i åtanke.

 

Den föreslagna förändringen riskerar urgröpa rättsskyddet för svenskspråkiga i landet om man inte kan garantera att domarna, också i praktiken, förstår den anklagades eller målsägandes språk. Det här gäller både tingsrätt och hovrätt. Finlands domareförbund varnar för förödande följder där rättskyddet försvagas och inbesparingarna riskerar att ätas upp av ökade resekostnader. Om reformen genomförs blir Finland det land i Norden med lägst antal tingsrätter, 20, medan Danmark har 24, Sverige 48 och Norge 66 stycken.

 

Reformen kommer sannolikt göra rekryteringen av svenskspråkig personal svårare och på sikt undergräva tillgången av svenskspråkiga tjänstemän inom domstolsväsendet. Det kommer också kraftigt försämra möjligheten att auskultera på svenska. Ålands tingsrätt blir, om förslaget förverkligas, den enda platsen i landet där man kommer kunna auskultera på svenska. Idag är fem av landets 138 tingsnotarieplatser svenskspråkiga, två på Åland och tre i Vasa. Förslaget skrotar de tre tingsnotarieplatserna i Vasa i samband med att förvaltningsspråket ändras.

 

Gällande notarieplatserna tror jag att vi ska lyckas få justitieministern och regeringen att förstå att dagens antal, fem, måste bli kvar. Det är inte en kostnadsfråga. Men gällande övriga förslag är jag inte speciellt optimistisk även om vi kommer göra allt i vår makt för att få regeringen att dra tillbaka förslaget. Vi har varken behov av indragna tingsrätter eller hovrätter i landet då de negativa aspekterna så tydligt överskrider de futtiga pengar reformen ens teoretiskt väntas spara.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15